Aftonbladet – 26 augusti 1865, sida 3

ee eed — Allantiska telegraferpeditionen. Engelska idningarne innebåila tullständixa berättelser från den bekante korrespondenten W. H. J om Great Easter pedition, hvari 3 flera intressanta detaljer om skeppets fart, kabelns ntläggning m. m. Hr Russell al den åsigt, att det andra felet, som ärktes i kabeln och som gjorde det nödvändigt att inhala flera mil al densamma, är skrifva en nidingsplan hos en person ombord. Diå man nådde den felaktiga deen af kabetln?, skrifver korrespondenten, gjo de man en sorglig upptäckt. I hamppeklädnaden fanns en skära och längre im kabeln famns ett slycke jernträd, som tuckits tvärstigenom kabeln. Det var omöjt utt arhällla sig från att nöra den smärtsamma öfverntygelsen, att skadan tillfogats kabeln af en lgd ogerningsman eller al en ondskefull person, som bade gjort nidingsdädet utan annat uppsåt dermed än att göra ond:. De personer, som varit sysselsatia med kabeln, f rade att skadan ej nut af en tlliällighet uppstå, och man företog deriör elt ombyte al det manskap, som var anstäldt vid tillsyningen öfver kabeln.? Koirespondenten skildrar tillståndet ombord, då kabeln sprang, på filjande 7De r icke möjligt att med ord beskrifva den förfärelse, hvarmed man ombord såg kabeln plötsligt springa i vädret och sedan försvinna i hafvet. Då en person kom att visa, hvarest kabeln sprungit al och man säg den sömderslitna träden, grepos äsk:darne af en känsla liksom om det varit ett lefvande sende, som blifvit efönderrifvet. Men hvartilll gaguade känslor, der ögonblicklig hancdling var nödvändig, och hvartill tjenare bundlirg vid detta tillfälle? Omkring osss sträckte sig den lugna Atlantiska oceaneen, leende i solskenet, och den visade ej så mycket som en rörelse, hvaraf man kunde sc, hvarest så många törhoppningar lågo begrafna. Efter en kort rädpening blef det beslutadt ait söka efter abeln på hafsbotten, ehuru man skulle tro att det borde vara en lika vansklig uppgift som det är för en alkemist att finna de vi ses sten. Men hvad skulle man ha sagt i England, om det ej en gång gjorts ett tförsök. Det fanas män omboid, hvilka hade upptagit telegrafkobler från 6000 famnars djup i Medelhafvet, och man :räffade plltså förberedelser, ehuru hafvets djup häv icke var känd? Ea dragg lades ut och pådde botten på ett djup ut 2500 famnar. Med denna dra som under skeppets läng samma drift släpades uteiter botten, lyci des man fåt tag i kabeln, hvars tyngd spårades genom en på fartyget befintlig. dynamometer. Trossarne sprungo, kort sedan upphalningeen börjat, och oroligt och disigt väder förhindrade under flera dagar ett nyit försök. Doen 7 Augusti äteriogs försöket; draggen lticck ånyo tag i kabeln, men sedan 1000 famnaar inhalats, spe ng den. Den 10 Augusti kaastades cn ny dragg 1 mil vester om det förrra stället, men wan att kabeln den dagen . påträffades, och vid inhalningen visade dett sig st: trossen på flera ställen blifvit skaadad. Nästa dag grep draggen för tredje ggängen tag i kabeln, men sedan 765 famnanr upptagits brast den igen, och efier att hha utlagt några bojar, lemnad: Great Easttern stället och styrde kurs tillbaka på England.