Aftonbladet – 26 augusti 1865, sida 2

sambet vid mr Rabys förbittrade och melankoliska stämning. Ni gjorde klokt uti att smaka på denna Salmis, sade han vänligt. Jag törsäkrar er att ingenting hjelper en så väl att uthärda detta lifvets vedermödor eom en närande föda. Inte nägot snask, utan en s0lid, stärkande töda. Den ifrågavarande rätten såg verkligen hö st frestande ut, och mr Raby lät ö!vertala sig och åt i det hela taget en ganska god middag. Mot slutet af måltiden böride han vakna till en viss slö observationsirmåga och tänkte att han aldrig hade sett en så nedtryckt och melavkohsk hustru som mrs Gervoise, eller en så öm och uppmärksam man som han. Han var så öm om sin hustru också omtävksam om henues lugn och hvila, både i kroppsligt och avdligt afseende, att han knappast lät henne ala, röra sig eller äta. Så snart hon öppnade munnen, bad han henne genast vara lugn, och om hon begärde någonti gaf hvad om stod på bordet, var han ötvertygad att det skulle skada henne. Mrs Geryoise, meddelade han mr Raby, då denna dam hade uflägsnat sig, sedun hon fått en vink om att hon icke behöfde vänta på dem i törmaket, var i högsta grad ömtålig och nervretlig. Ni kan inte göra er en föreställning om huru orolig det gör migt, fortfor mr Gervoisey jag kan inte sofva om natten, då ag börjar tänka på henne. Ja visst, ja. Hvilket ypperligt vin det vär är! Ja, jag har förskrifvit det för Beatrices sul. Hon är också mycket svag. Gud vet om vi länge få behålla henne. Forts. följer )