Aftonbladet – 26 augusti 1865, sida 2

AR 0 Vv BREES ANAR UU 0 LUB. Landstingen och folk-skolan. Tiden för lundstinget är snart inne. Men landstingsmännen äro som bäst sysselsatta med uppställunde ar sina förslag. Vi begagna ögonblicket att ånyo meddela oss om den angelägenhet som öfverskriiten angilver. De vid förra årets landsting väckta förslagen utvisade tydligt, huru man öfverallt redan insett landstingens stora betydelse, derss användbarhet för väckande och genomförande af frågor, som länge varit i behor af en länens mellanlänk i den organisation, som hiuills bestått endast eller mest af det stora centralisationshjulet och de små kommunalbjulen. Redan sjeltva laudstingsförordningen gaf i sina ordalag tillkänna i hvilka frågor isynnerhet en dylik mer eller mindre iristående mellanlänksinrättning hade känts behöflig. Bland dessa var äfven undervisningen. De vid förra årets landsting i det atseendet väckta förslag visade äfven, att man också inom länen känt sig väl behölfva använda landstinget för det ändamålet. Det torde icke vara olämpligt att här erinra om de beslut, som i detta afseende bletvo i det föregående årets landsting fattade. I Gefleborgs läns landsting väcktes både 1863 och 1864 förslag att landstinget måtte tillsätta ?en komite, som får sig ålagdt att till nästa års ordinarie landsting utarbeta och då till pröfning framlägga ett fullständigt förslag för organisation af folkundervisningen inom alla delar af Gefleborgs län. Detta forslag antogs äfven af 1864 års landsting. Eu komite af tre personer (en prestman, en skolman och en näringsidkare) tillsattes och ett penninganslag ul 5000 rår beslöts till bestridande af kostnaderna för komitens arbeten, till hvilka äfven skulle höra resor och andra åtgärder för inhem tande af kännedom om den högre undervisningens ställning inom länet. Bland bevekelsegrunderna för förslaget anfördes nyttan och nödvändigheten af den första undervisningens allmänna utbredande och stärkande just i och för sjelfva landstingens egen lyckiga utveckling, samt, hvad länet särskildt beträffar, nödvändigheten att man i hvarje län söker lämpna undervisningen efter dess egendomliga förhållanden, hvilia, säsom bekant, äro mycket olika i olika trakter sf landet. Vi hafva oss bekant att den tillsatta komiten varit mycket verksam för sin uppgilts lösning, och sannolikt kommer det forslag, som ar densamma vid detta års landsting framlägges, att gilva anledning till mycken och stegrad verksamhet från länets sida för denna angelägenhet, — den vigtigaste, som jemte det frivilliga landtförsvaret länen torde hafva att behandla. I Elfsborgs läns landsting 1864 väcktes förslag att landstinget skulle utse några för allmänt väl nitälskande sj.ljständiga män, som, efter sig emellan eller af landstinget bestämd ordning, före nästa ärs landsting på vederbörliga ställen inhemtade rillståndet i hvarje kommuns folkskola och upptvåfve åtgärder till befintliga Sristers afhjelpande samt tillsåge cj mindre huruvida inom kommunen funnes sockenbibliotek och huru dessa bibliotek vårdades, än ofven i hvad män det frivilliga militärväsendet biijvit ordnadt eller hvilka hinder derför möta och hvilka medel till dessas undanrödjande kunde utfinnas. Förslaget omfattades med värma och bifölls. Resultatet blef att länet skule fördelas i 11 skoldistrikt och att inom hvart och ett af dessa en person skule utses. som utan ersättning skulie på föreslaget sätt dels inspektera distriktets skolor och öjver deras tillständ afgifva berättelse till nästa landsting, dels verka för skolträdgårdars beredning och undervisnings ordnande derinom, dels befrämja sockenbibliotekens upprättande och vård, dels och slutligen medverka för militäröfnringars och krigiska lekars införande vid folkskolorna. De 11 Ptilsyningsmännen, jemte lika många suppleanter, utsägos bland länets för saken nitälskande män, oberoende af yrke och stånd, och vid nu stundande landsuing komma utan tvifvel många goda frukter i dagen af denna frivilliga tärs verksamhet. Af Skaraborgs läns landsting beslöts ett anslag af 3000 rdr till anställunde af ytterligare en, d. v. s. en tredje folkskoleinspektör. Göteborgs landsting beslöt, att stiftets folkskoleinspektör skulle anmodas att mot särskildt arfvode, hvilket skulle af landstinget gäldas och hvars belopp skulle sedermera bestimmas, biträda de skolräd, som sådant begärde, med räd och upplysningar. I Dalarnes landsting beslöt man redan 1863 att infordra skolinspektörens berättelse om skolornas tillstånd inom länet, ätvensom de ärliga berättelserna angaende städernas läroverk och undervisningsanstalter. Dessa berättelser voro också 1864 inkomna, och landstinget uppdrog åt sin ordförande att för det stundande äret förskaffa så fullständiga handlingar, att tinget derutaf kunde inhemta säker kännedom om länets alla undervisningsanstalter; — allt väl för att efter vunnen kännedom vidtaga erforderliga åtgärder. Westerås läns landsting anslog en mindre summa för att bereda sådana personer undervisning, som ämna sig söka anställning såsom lärare elter lärarinnor i småskolor. Kristianstads läns landsting beslöt att, enligt ingitvet förslag, med 1000 rdr årligen i tre är understödja inrättandet af slöjdskolor för flickor, att utgå med 100 till 200 rdr är ligen ät de församlingar, som anmäla sig vilja inrätta dylika skolor och dertör ställa g:lig horgen. Blekinge läns landsting tillsatte en komite op a a ee a g