Aftonbladet – 25 augusti 1865, sida 3

UTRIKEKN TYSKLAND. Från Ischl, der konungen af Preussen den 20 Aug. gjorde ett besök hos kejserinnan at Österrike och enkedrottning Louise af Preussen, berättas att Bismarck och grefve Mensdortf ännu fortsätta underhandlingarne, De sjelfständiga österrikiska tidningarne medgilva nu öppet att Preussen icke gifvit efter i någon enda punkt och att öfverenskommelsen i Gastein är en fullständig seger för den Bismarckska politiken. Sedan den blifvit ratiticerad i Saltz burg antar man att det nu gäller att uppnå en basis för ett definitivt ordnande af frågan om hertigdömena. Trots alla gissnivgar och kombinationer, säger Köln. Zeit., känner man ännu ingenting bestämdt om innehållet af meranämnda öfverenskommelse, Det enda säkra tyckes vara att man beslutit minska obehagen at den gemensamma beattningen genom en lokal skilsmessa och delning af regeringens omed: Ibara utöfning. Mem. diplomatique försäkrar emellertid att de båda stormukterna blifvit nästan (!) eniga om följande fem punkter: 1) Grunden för Österrikes och Preussens rättmätiga regeringsmyndighet i hertigdömena är uleslutande att söka i wienertraktaten; 2) Det tillkommer de allierade att insötta en definitiv .egering i hertigdömena: 3) Frän detta ögonblick ha de allierade makterna både pligt och rätt att brioga de bestående lagarne i verkställig het, hvilka på sednare tiden lidit inträng genom de olika kandidaturerna; 4) De turstar, som framställa arfsanspråk på hetigdömena i sin helhet eller en del deraf, ega tillätelse att besöka dessa länder och uppehälla sig der, sävidt de samvetsgranut respektera de bestående lagarne och icke blanda sig uti de allierade makternas rege ring; 5) Preussen fordrar med hänsyn till sin geografiska belägenhet användandet al alla medel för betryggande af det militära försvaret af hertigdömena, emedan det är nuödsakadt att i händelse af angrepp försvara dem, Ar Bismarck lärer, enligt ett telegram till Berliner Tid., ha blifvit upphöjd i grefligt stånd. I Berlin sammanträdde den 21 dennes en komite, bestående af 38 medlemmar, deribland 6 medlemmar af landtdagens båda hus, 16 arbetsgifvare och 16 arbetare, för att öfverlägga om arbetaretrågan och föreslå ändamålsenliga åtgärder till utjemnande af de bestående differenserna samt tili förebyggande af arbetsinställningar. Vid fästningen Neisse i Schlesien hålles en stor belägringsmanöver, som kommer att räcka flera veckor. Der anläggas minor och kontraminor, gräfvas approcher och paralleier, samt företagas alla arbeten som höra till en regelmessig belågring. Fästningen K-nigsberg, hvars byggnad påbörjades för 22 är sedan för att tjena till Pskydd mot östern?, nalkas nu sin fullbordan. Arbetena ha på sednare tiden bedrifvits med stor kratt och skyndsamhet. ITALIEN. Rörande de påfliga myndigheternas förhållande till banditväsendet berättas det, att franska befälhafvaren i Frosinone blifvit strångttadlad, emedan han lät på husknutarne slå upp BSalerno-prefektens kungörelse, i hvilken utlofvades en belöning af tiotill tjugotusen lire åt den, som kunde i rättvisans händer lemna några röfvare, som från romerska området gjorde sina ströftåg in på det italienska. De påfliga myndigheterna funno det nemligen anstötligt att en sådan kungörelse af italiensk pretckt publicerades i Kyrkostaten, hvaremot den franska befälhafvaren äberopade till sin ursäkt, att banditväsendet hotade att helt och hållet taga öfverhand i Frosinone. Af de förnäma neapolitanska f-miljer, som bade följt med sin konung till Rom, ba under loppet af denna månad flera flyttat hem, för att icke mer återvända. Mer än hiflften ef detta utvalda följe har dragit sie