exemplar fullmakter at sprida de sista dagars heliges lära, aftatrade på danska spraket, hvarunder med fetstil är tryckt GUD. — Ung sjelfmördare. Man läser i Göteborgs Handelstidning: NH Nio-årige vallgossen Anton Johansson på Öfre Sandbäck i Svenneby socken at Qville pastorat : har den 8 dennes afhändt sig lifvet genom! 1 ning. Man trodde att misshandling mi E vållat denna märkvärdiga ledsnad vid lifvet hos ett nio-årigt barn; men vid hållet polisförhör I har icke något kommit i dagen, som kunnat : gifva stöd åt en sådan förmodan. — ee — Rörande emigrationen meddelar Göteborgs Handelst dning följande upplysningar: Till de utvandrare, som detta år utgått till Amerika, hör sjökapten R. E. Jeansson, hvilken, sedan han blitvit här, genom en. bankrutterad köpmans vingleri, beröfvad sitt samlade kapital, sistl. vår begaf sig ut till Förenta Staterna, för att der söka sin utkomst. Han vände sig för öfverresan till det omtalade ?Emigrant Company? genom dess härvarande agent hr Fr. Nelson och utlo vade, på derom framställd begäran, att skriftligen underrätta om den erfarenhet han komme att vinna rörande nämnde Company I. och emigranternas förhållanden i öfrigt. Detta löfte har hr Jeansson nu uppfyllt, i det han skrifvit ett bref, som är alsedt för offentligheten och hvars uppgifter ega värdet att vara lemnade af en man, som med samvetsgrannhet förenar god uppfattningsförmäga. Kapten J. skrifver: Jag lofvade vid min afresa från Göteborg att redogöra för The American Emigrant Comp:s behandling af de emigranter, hvilka taga biljett af dess agent i Göteborg, äfvensom rörande upp: fyllandet af de förbindelser nämnde kompani offentliggjort i svenska tidningar. 1:0) Kompaniet lemnar alla de råd och upplysningar, som önskas, ombesörjer köp af biljetter för dem, hvilka öns å in åt landet, lemnar dem rekommendationsbref till sina agenter i Western, hvilka genast ombesörja arbetes anskaffande, och allt detta utan ringaste utgift från emigrantens sida. Vidare har kompaniet träffat öfverenskommelse med de amerikanska jernvägsbolagen att 80 skålpunds vigt få i stället för 50 af emigranterna medtagas, utan särskild afgift. och jag kan intyga att alla de bref, jag emott git från emigranter, hvilka erhållit platser g-nom detta kor pani, varit af de mest tillfredsställande innehåll, hvadan det skall blifva mig kärt att framdeles få till allmänhetens upplysning öfversända en samling deraf. Rörande kompaniet i önigt vill jag efter sakernas mnärmare utveckling vidare redogöra. Jag kan dock säga det jag, efter ett samtal med Rew. Henry Ward Beecher, ej vill betvifla förutnämnda kompanis uppriktiga afsigt att befrämja emigranternas väl äl. 0) Emigranten bör, sedan han sjelf bekostat öfverfarten till Newyork och ämnar gå till We stern, sjelf hafva penningar för resans fortsättande från Newyork; men skulle han ej försedd dermed bör han dock ega så pass mycket mat eller penningar att han kan uppehålla sig några dagar i nämnde stad, till dess tör honom lämplig plats kan erhållas. Exempelvis vill jag här nämna att ingen. med ett enda undantag, behött vänta öfver 8 dagar på sysselsättning, som vanligtvis blifvit i eller omkring Newyork. Den massa personer, hvilka från det ögonblick de lemnat ångfariyget ej haft medel till uppe: hälle, hafva af kompaniet med ej obetydlig kostnad underhållits. och jag vet specelt att flere af mina landsmän ej godtejort de utgifter kompaniet sålunda för dem fatt vidkännas. Hvad som ytterligare ställer mina landsmän i en ofö delaktig dager är, att mången af dem föregifvit sig hatva fullkomlig brist på såväl penningar som lifsuppehälle, oaktadt det sedermera visat sig att de egt i åda delarne, äfvensom att det genom kompaniets försorg till behöfvande utdelade brödet försålts till anskaffande af bränvin. Detta sednare har dock blott varit fallet bland dem, som anländt från städerna. 3:0) Bland den mängd medellösa svenskar, som öfverkomma, äro största delen handtverkare, synnerli ast timmermän och snickare, åt hvilka det under nuvarande förhållanden ej är lätt att bereda sysselsättning, då deremot alla, som tärv kunniga i jordbruksskötsel, straxt efter ankomsten blifva engagerade. Tjenstflickor finna äfven ganska fort lsättninz. — Lyckligtvis kan Jag med glädje säga att svenskarne vanligtvis erhålla de mest tilltredställinde vitsord af personer, som tagit dem i tjenst. 4:0) Jag vill nu lemra några upplysningar, som skola betrygga emiganter såväl till person som egendom. Vid erlållandet af biljetter i Göteborg bör emigranten göra aftal med kompanicts dervarande agent, F. Nelson, huruvida uppebållet i Liverpool är mbegripet i biljetten eller icke. Ar det inbegripet, så begäres ett intyg deröfver, på engelska språket, hvilket intyg genast efter ankomsten t.ll Liverpool uppvisas för dervarande agent, hvilken såväl som agenten i Hull, har att möta vid banstation och ångfartyg, för att taga vård om passagerarne. Vidare har emigranten att tillse det kistor och koftertar, med ett ord alla hans tillhörigheter, äro väl märkta, helst i oljefärg med stora bokstäfver och upptagande personers namn jemte namnen å städerna Hull, Liverpool, Newyork samt namnet å det ångfartyg, med hvilket resan från Hull verkställes. Dessutom bör emigranten hafva en förteckning i 2:ne exemplar öfver sina kistor, packor o. s. v., af hvilken förteckning det ena exemplaret lemnas till agenten i Huil och å det begäres hans namtecknirg. Detta qvitto å de saker, agenten i Hull mottagit, har emigranten att uppvisa vid ankomsten till Liverpool och således innelkar han under resan säkerhet för sin egendom. — Enär emigranten svärligen kom: mer åt sina saker under resan, bör han medhafva ett litet skrin eller en nattsäck, hvari de saker förvaras, som för honom tilltälli, tvis äro behöfliga; detta skrin har emigranten i sin egen vård, äfven under resan mellan Hull och Liverpool. Iakttages detta såväl af agenten i Hull som af emigranten, så förekommas många för luster och ledsamheter för såväl kompaniet som utvandrarne. Kommen ombord i Liverpool tillser emigranten att han blir sin kojplats anvisad och derefter bör han egna en noggrann tillsyn åt de af hans tillhörigheter, som ej äro i lastrummet. 5:0) Kompaniet har engagerat en svensk, som alltid bör vara närvarande vid passagerarnes landsättande vid Castelgarden i Newyork, (en plats, som hvarje icke-hyttpassageri re måste passera). och emigrinterna kunna sätta fuilt fö troende till denna person, hvilken lätt är igenkänlig derigenom att ban ej söker föra dem till logis (hvilket hvarje annan svensk, som infinner sig der, försöker göra), utan uppmanar dem att re R——— mer Jag skulle slå Beatrice !? stammade miss :