Utgången af det i går hållna riksdagsmannavalet inom hufvudstadens första v.lkrets är egnad att glädja alla uppriktiga vänner af framåtskridandet och specielt af den stora reform som är dagens hufvudoch lifsfråga. Hr A. O. Wallenbergs återinväljande i borgareståndet innebär en stor vinst för den liberala, fasta och beslutsamma majoriteten inom nämnda stånd, så mycket nera som det är af stor vigt att god sam: anhbållning åstadkommes inom denna majoritet, då åtskilliga val emot förmo-an utfallit på ett för den liberala saken föga hugneligt sätt. Att valresultatet afgjordes medelst en temligen knapp pluralitet af röster, härleder sig dels deraf att hr Wallenberg, från Schweiz, d:r han för närvarande vistas, hade skrifvit till åtskilliga vänner och bekanta inom kretsen, med anhållan att han nu icke måtte ifrågekomma, dels af den inbillning man lyckats framkalla hos många att hr Wallenberg icke vore valbar. 1 tvenne morgontidningar hade man nemligen från den sida, der det agiterades mot hr Wallenbergs val, dragit försorg om införandet af ett utdrag ur 1862 ars mantalsoch skattskrifning med hulvudstaden, hvilket skulle utvisa, att hr Wallenberg, såsom nämnda år mantalsskrifven i Sundsvall, icke skulle nu vara valbar i hufvudstaden. Man råknade härvid naturligtvis derpå, att mängen skulle nappa äfven på en så grof krok och för ställa sig att då någonting producerades, som liknade ett officielt dokument, detta äfven bevisade hvad som skulle bevisas. Det är icke första gången man finner I Stockholms Dagblad i sista minuten Ik mna plats för uppgifter och insinuationer, som det då är för sent att annorstädes vederlögga, och som äro ämnade ati ställa ett och an