Aftonbladet – 23 augusti 1865, sida 3

emm we fet nmi b i Saltzburg. Rörande de yttre omständig beterna dervid meddelas, att kejsar Fran: Josef ankom dit den 18 på morgonen oct mottogs af grefve Mensdorff, som ditkom mit natten förut. Äfven grefwarne Bloome. Werther och Groeben befunno sig der. Ko nungen af Pieussen inträffade den 19 på af tonen och blef hjertligt mottagen af kejsa ren, samt gäldade besöket med en kontravisit i slottet. Samma dag anlände äfven storhertigen af Oldenburg. Ett telegram från Wien till Times meddelar att konventionen mellan Österrike och Preussen grun dar sig på Wienerfreden af den 30 Oktober 1864 och blifvit afsluten redan den 14:de dennes i Gastein. Innehållet deraf känna vi redan. Ett antal högadliga österrikiska och tyska damer ha utlärdat en inbjudning till grundande af ett katolskt universitet. Deruti förekomma bland annat följande karakteri stiska strofer: I allmänhet är det ingen kristlig anda, som råder vid universiteterna. Och huru kan det vara annorlunda, då lärostolarne tillsättas af staten, som enligt den moderna teorien skall vara utan religion, således okristlig? Om en person uti examen blott visar sig ega det kunskapsmått som staten fordrar för det ena eller andra läroembetet, så förklaras han genast duglig att vid ett universitet undervisa kristna ynglingar, han må för öfrigt vara jude eller hedning. Och derför har det redan kommit derhän att okristligheten grasserar såsom en pestsmitta bland den studerande ungdomen. Den oerhörda karakterslösheten hos Ide flesta män i våra dagar leder sitt ursprung derifrån?. Tnstitutet skall heta S:t Katarinaföreningen och stå under den heliga Katarinas af Alexandria samt Thomas af Aquino särskilda hägn och beskydd. ITALIEN. En korrespondens från Venedig, daterad den 12 Augusti, till österrikiska tidningen Vaterland redogör för ett cirkulär, som af österrikiske statsministern afsändts till guvernören i Venetien. I sitt cirkulär framhåller grefve Beleredi kejsarens lifliga önskan, att låta alla sina undersåter få komma i ätpjutande, så vidsträckt som möjligt, af sina rättigheter och friheter. Venetien borde deriör belrias ur. detprovisoriska tillstånd, i hvilket det befisner sig, och då dh 8 yrelsens system utgör en al de förnvämsta punkterna i den nya ministerens program, vore det just ejelistyrelse Venetien borde erhålla. Eter flera anmärkningar i denna anda utt ycker ministern den önskan, att den provisoriska styrelsen i åtskilliga municipaldistrikt . omedelbart upphätves. Till tföjd deraf böra nya municipalval anordnas; municipaldistrikt, som styrts af kejserliga kommissarier, skola erhålla högsta styresmän genom egna val, flera borgmästare(podesta-) embeten skola återupprältas o. 8. Vv. SPANIEN. Drottning Isabella II synes icke vilja efterkomma kejsar Napoleons önscan om att komma till Biarritz lör att hemta råd; hennes ställning är emellertid så kinkig, att, säsom Iudep. Belge berätter, en högt stående spanior ordagrannt yttrade sig sålunda om händelserna i Spanien: ?Det finnes tvenne stående sammansvärjningar för att störta drottning Isabella från tronen; den ena arbetar på att förmå henne afsäga sig kronan till förmån för sin syster, den andra åter vill göra gemensam sak med italienarne och vända upp och ned på allting.? Härmed åsyftades den liberala orleanistiska : ligan, som vill skaffa hertigen af Montpen sier ett friare spelrum, samt den iberiska, som arbetar på att upphöja konungen af Portugal till kejsare af iberiska haltöon. Det torde möjligen ligga i Napoleons plan att tillintetgöra båda dessa sammansvärjningar; men drottning Isabella kan icke glömma de svåra dagar hennes far hade att upplefva i Bayonne år 1808. Men Isabella gör säkert Napoleon III orätt, ty Spanien var Bonaparte en för bitter lexa, för att brorsonen skulle vilja utsätta sig för samma obehag. DONAUFURSTENDÖMENA. Furst Kusa har nyligen utfärdat en förordving som gör tobaken till ett regeringsmonopol. Denna åtgärd har framkallat stor förbittring, emedan deraf blir en följd attA priset kommer att betydligt höjas å tobaken, som i hela Orienten icke är någon öfverflödsartikel utan en nödvändighetsvara. Missnöjet bröt slutligen ut i öppet uppror. Bukarest uppkastades barrikader på garna och den väpnade makten lyckades först efter flera timmars strid återställa lugnet, dock icke förr än pöbeln hunnit plunIra rådhuset. Furst Kusa, som vistades i Ems, fick underrättelse pr telegraf om hvad som passerat och återvände omedelbart dertter hem. 6 t 1 rRättegångsoch Fö