Aftonbladet – 23 augusti 1865, sida 3

NORGE. Kopisten David Schöyen, som i Kristiania förliden vår höll några offentliga föredrag om norska tullväsendet, hvilka voro talrikt besökta och, att döma af de referater som förekommo i Kristianiatidningar, af stort intresse, har nu i samma ämne beslutit från trycket utgifva ett arbete, hvilket till subskription anmäles. Författaren har emellertid råkat ut förett obehag af ganska egendomlig beskaffenhet. Redan under det de ofvannämnde föredragen höllos, rönte hr Schöyen, som är kopist i finansdepartementets tullkontor, upprepade prof på sina förmäns missbelåtenhet; bland annat nekades honom permission för verkställandet af det erforderliga förarbetet, till dessa föredrag, och redan i n af detta är förflyttades han från tullkontoret till finansdepartementets bokhållarekontor, der han gysselsattes med renskrif ning o. d. Då ban för kort tid sedan återigen sökte permission (mot gagets afstående till vikarien) för att lägga hand vid det ofvanvämnda arbetets utgitvande, kom saken till en öppen förklaring. Permissionen nekades honom peremtoriskt och vederbörande statsråd uttalade personligt sitt missnöje dermed att en uf departementets uuderordnade funktionärer tillät sig att behandla departe mentets angelägenheter offentligt eller i skrift, under det att hr Schöyens förhållande I öfrigt inom departementet varit fullkomigt klanderfritt, så att man der intet ofördeliktigt kände om honom?. Svm följd af den behandling för hvilken han sålunda blifvit utsatt, har hr Schöyen afgätt från departementet, vilket också rimligtvis åsyftades. Kristiania Aftenblad, som omtalar saken, erinrar att let ifrågavarande arbetet egentligen är hitoriskt, och att deri icke förekom någöt, om kan få karakteren af opposition emot lepartementet. Tidningen antyder dock att tgärden emot hr Schöyen utgör en ganska närklig illustration till bedömande af förvållanden, som icke böra lemnas opåaktade, ;ch antager att det uppseende som saken äckt skall hafva den säkra påtöljd, att hans rbete får en betydligt ökad afsättning. För vår del fina vi saken högst beteckande för den byråkratiska makifollkomligeten i Norge. Hos oss tro vi bestämdt att tt dylikt tilltag skulle blifva ogjordt, eller m det vidtoges uppväcka en storm af ovilja. Throndhjema rikaste invånare, konsul inne, har nyligen sflidit efter längre tids jukdom. Då ban för några år sedan uppörde med sin affärsverksamhet, skänkte han 000 rår rmt till staden Throndhjem för görande ändamål, Egaren af Bergens Adresskontors tidning, om enligt resolution at 1792 derå har priilegium, har gerom kompromissbeslut fått etta privilegium värderadt till 120,000 rdr nt, som Bergens kommun eger att utbetela ir privilegiets upphälvande. vt Mm kg D Ft jo DB DN — rr ——w