Aftonbladet – 22 augusti 1865, sida 3

jAug. dMArders magiska föreställningar på sommarleatern, men tidigt nog för att jöfvervara en myck t burlesk -pantomimisk prestation, Tunnbindarnes frimåndag eller den okynnige lärgossen, som gör sin mästare all möjlig iret, liksom verkstadens öfriga medlemmar. Skrattsalvor från en tacksam publik fylla vära öron på sommarteatern, och man kan icke gerna underlåta att dra på munnen åt alla de besatta upptåg, som spelades den hederliga, skråmessiea mannen af tunnan. Slutligen äsåg man ett ganska vackert fyrverkeri, som naturligtvis slutade med 7H. M. Enkedrottningens höga namn i briljant eld?, hvarvid väldiga hurrarop icke saknades, och så Xx man nöjd och belåten med hr Wallmans arrangemanger från Mosebacke och ned åt staden igen. Tog men då vägen utefter Skeppsbron och förbi Logården, möttes man af det glittrande ljuset från Strömparterren, som nu i afton tör första gängen på hösten var rikt illuminerad, dagen till ära, och der otaliga glada och muntra menniskor trängdes för att få en flaska sodavatten å 25 öre eller annat vält. På Norrbro var äfven ordentlig trängsel, hvilken ökades af publiken från kongl. operan, som i går öppnade sina portar för säsongen. Afven Berzelii park, hvarest Bernska salongen var festligt upplyst med en rad gaslågor, anbragtu äå balustraden utåt byggnaden, hvimlade af menniskor. Här gick man i solskenet, n. b. af den sol, som hr Berns skapat, och som har den egenskapen att endast lysa, men ej värma. Värmen får man på andra sidan solen — inne i salongen. Slutligen må icke heller glömmas den gamla, hederliga rotundan i Humlegården, som vid skenet af kulörta lampor sög mycket ståtlig ut, omgifven af sina sekelgamla räd. Alven här rådde lif och rörelse, och månget glas tömdes, alla Josephina till ära.