Aftonbladet – 19 augusti 1865, sida 3

Du kände honom?4 sade hans hustru. tKände honom! Jag tillbragte en veckas tid på Carnoosie för tre månader sedan. Men då mäste hans barn också vara döda, och han hade två, stackars man! Jag känner mig alldeles som fallen från skyarne! Mrs Gervoises fingrar arbetade krampaktigt, men hon kunde icke få fram ett ord. Vär älskade Beatrice är nu en rik flicka, sade mr Gervoise med en suck för den döde och en svag glimt af tilltfredsställelse för den lefvande, Det kära, lilla barnet! tGervoise, hur länge har du vetat det? frågade nu hans hustru. tVid pass fem minuter, min vän. Han såg henne skarpt i ansigtet, och hans ögon sade: 4Neka det, om du vågar! Hon gjorde det icke heller. Hennes ögon voro fästade på golfmattan. En förtviflad och onyttig harm rasade i hennes bröst, men vågade icke yttra sig i ord. Jag upprepar det, Beatrice är nu en rik flicka, sade mr Gervoise med varmt eftertryck. Carnoosie är ett präktigt ställe. Huset rymligt och beqvämt; inte något palats, naturligtvis, nen ett stort gammalt engelskt hus. Timnerskogen är utmärkt. Vinerna äro af yppesta qvalitet; taflorna — jag hoppas att nr Carnoosie inte afhändt sig dem — äro utsösta. Det är en präktig egendom.? Hon såg på honon med ett bittert uttryck och läste ifrigt i lans ansigte. Hvilken trium:erande blick! Hvilken salvelsefull belåtenhet i detta leende! Det var derför som han gifte sig med mig, tänkte hon förtviflad; för vinet, huset, skogen, taflorna och kocken! Det var derför han gifte eig med mig! Måhända gjorde han det, mrs Gervoise. Men hverför gifte ni er då med hovum?