Aftonbladet – 18 augusti 1865, sida 3

männa gatläggniingen. DANMARK. Inbjudarne till det danska sjöfartssällskapet, för hvilket nu trehundra aktier (å 1000 rdr rmt) äro tecknade, ha beslutit att sällskapet skall konstitueras med det nu tecknade aktiebeloppet. Grosshandlaren Carl Erichsen lär vara utsedd till sällskapets korrespondentredare. De pågående gräfningarne i Vimosen vid Broby och Allesö, gifva fortfarande ett rikhaltigt utbyte af fornfynd isynnerhet af trä. Om krigsmimisterens organisationsplan meddelar Fyns Såtiftstidende bland annat föl-jandeDe: töreeslås, att infanteriet skall bestå af 24 batalljoner å 4 kompanier, indelade i 8 infantteribrigader å 3 bataljoner, amt lifgardet till fot; kavalleriet af 4 reementen (ett på 6 och tre på 4 sqvadroer), medan hästgardet indrages: arulleriet af S fältbatterier, 2 kompanier fotartilleri, 1 tränkompani och tygstat: genitrupperna ef 2 kompanier pionierer och I brokompani. Antalet officerare skulle blifva 570: majorsklassen afskaffas och den nuvarande indelninen i två kaptensoch löjtnantsklasser bortfaller. Bland de 570 officerarne äro ej medräknade de vid undervisningsanstalterna (högskolan, reservoffficersskolan, underofficerselev-skolan, ridskolan (Manegen?), skjutskolan, samt gyrmnastiska institutet), tjenstgörande oflicerarre å la suite. Om dessa samt fyra kunogliga adijutanter och femtio såsom kasernkommendenter m. m. påräknade officerare medräknass, blifver hela antalet 645. — Till administraticonstjenstens bestridande föreslås 2 divisionsintendenter och 45 intendenter, för krigslagsskipningen 1 generalauditör och 3 suditörer, för sundhetsvärden 1 stabsläkare, 15 öfverläkare och 34 kårläkare, för veterinärtjensten 1 stabsläkare, 5 regementsdjurläkare och 8 djurläkare. — Till infanteriet och fotgardet inkallas årligen 3656, till kavalleriet 630, till artilleriet 931, till ingeniörtrupperna 86 rekryter sumt 523 militärarbetare, summa 5196. Infanteriets skola räcker i 70, kavalleriets i 160, artilleriets i reep. 115, 95, 65 eller 31 dagar allt efter rekryternes olika bestämmelse, ingeniörernes i 125 och militärarbetarnes i 30. Arliga exercistiden är 45 dagar, från 10 Jumi till 24 Juli. Om de sydslessvigska jernbanorna upplyser en insändare i Dagbladet såsom tillförlitiigt, att deras köpare baron Erlanger endast handlat såsom agent. för hr Bissmarck; häraf förklaras preussiiska regeringens liberalitet att tillåta det nya sällskapet att utgifva aktier och obligationer till 2 millioner preussiska thaler utöfver nuvarande kapitalet, endast mot det vikoret att hela styrelsen blef fullkomligt pressisk?. Men sedan affären var afgjord melan sir Morton Peto och baron Erlanger, bef den sistnämnde lemnad i sticket både a Bismarck, som förmodligen ej kunde istatsrådet ganomdrifva sin plan, och af prtussiska banken, som förut skall ha lofvat att öfvertaga hela det prioriterade obligationskapitalet, d. v. s. hälften af de 10 millionerna, till särdeles fördelaktigt pris. Härigenom kom Erlanger i en högst ledsam ställning; de tyska sympatierna för Schleswig-Holstein, ehuru starka i ord, lemnade näppeligen någon utsigt att till antagligt pris afeätta de tio millionerma i obligationer, bättre då att låta handeln gå tillbaka och förlora de tjugutusen pund., som Erlanger fått gifva sir M. Peto på hand, så hårdt det än kunde vara för den som måste ?lefva på förtjensten,? Lyyckan var nu, att handelns återgång ej heller kunde vara Peto behsglig — ty de 20.000 punden betyda föga mot den räntegaranti å 6 proc. pro anno ä det nu varande slesvigska jernvägssällskapets aktiekapital, hvartill han i sådant fall ännu några är skulle vara förpligtad. Trafikdirektören Louth hittade således på en för båda förmånlig utväg genom anlitande af den inhemska schleswigholsteinismen. Man har nemligen afslutit ett arrangement med Kiel-Altoua jernvägssällskapete direkJtör och utskott. Detaljerna häraf förbigå vj och nämna blott, att anförda säll-kap förvaktar? trafiken å de slesvigska banorna, hvarigenom sålunda alla hutvudjernbanor i Slesvig och Holstein komma i renhåriga schleswigholstvinska patrioters händer. Måndagen den 7 dennes aftäcktes på Jegerspriis slott em minnesstod öfver konung Freurik VII, rest af länsgrevinnan Danner. Minnesvårrden är omkring fyra alnar hög, af granit bruten på egendomen Elleholm i Blekinge, och på densamma står konungens byst,, utförd i marmor af Bissen. På fotställningem är inhugget hans bekanta valspråk ?Folke:ts Kjerlighed min Styrke?, samt derunder: 6 Oktober 18058, 15 November 1863.