Aftonbladet – 18 augusti 1865, sida 2

Jag upprepar det: ni ska få åtti pund.?. Jag vet att jag aldrig fått hvad jag borde ha fätt, sade miss Jameson. ?Nej, ni har blifvit skamligt bedragen. Vill ni lofva mig att inte söka er någon annan plats utan att först fråga mig till råds? Glädje och rörelse färgade miss Jamesons kinder röda, och hon framstammade sin tacksägelse. Hur länge sedan är det ni kom frän landet?? frågade mr Gervoise. För fjorton dagar sedan.? Och jag tror att det år omkring tre månader sedan vi råkades der, inte sannt? Han såg på miss Jameson, som såg ut att vara alldeles förbryllad. Ja, det var bestämdt tre månader sedan?, fortfor mr (Gervoise i tankfull ton. Ja — jag tror verkligen det?, gaf hon till svar på hans frågande blick, men hon tycktes vara illa till mods. Min vän, skulle vi inte ha någonting till middagen ? frågade mr Gervoise. Mrs Gordon darrade af häftig sinnesrörelse, Han ville således att fon skulle lemna rummet, så att han skulle bli allena med miss Jameson, men det skulle icke — nej, det skulle icke ske. Hon nöjde sig derför att ringa på klockan, och då en af pigorna kom in, gick hon till dörren och gal henne befallning rörande middagen. Nu yttrades väl icke ett ord medan hon vände ryggen till, men någonting passerade likväl, ty då hon kom tillbaka säg hon, att miss Jameson var blek och förskräckt och mr Gervoise röd och idel solsken. Jag förmodar, miss Jamesonp?, sade han, att trs Herring berättade er att jag hade vigtiga affärer der ute. Jag haren engelsk son, som ni vet, och han har en liten egendom der i trakten.? Miss Jameson öppnade munnen, som om hon ville säga något, men hon betänkte sig ogh teg. Fr Jag hoppas att vi snart få mat, min vän?, sade mr Gervoise. som såg mycket glad