Aftonbladet – 16 augusti 1865, sida 3

ringaste tecken till förlägenhet, förvirring eller brottslighet i hans vackra ansigte. De återtogo nu det afbrutna samtalet och promeneradfram och tillbaka, tilldess mrs Scot fick sigte på en omnibus och skildes rån mr Gervoise. Hon kom snart till Stora Ormond Street. porten till sin herres bus mötte hon hans notarie, som gick ut, och hon gissade i hvilket ärende han hede varit der. Der Pppe fann hon mr Carncosie, sittande tillbukalutad i sin stol, med ett blekt och matt itseende. Jaså, hen hade således gjort sitt lestamente medan hen var borta; när all: kom omkring hade han endast låtit henne springa som en narr. Mrs Scot betrektade svarare med förakt än förtrytelse detta afärda ansigte, och med ett hånfullt leende lävkte hon på huru hon skulle omintetgöra hela mr Carooosies hemliga verk. Hon lät honom likväl först börja. cNå mrs Scot? sade han frågande. tJo, sir, jag träffade mrs Grant. sOch gossen? tJag säg en gosse. sHvilken, mrs Scot? Ni vet att hon är omgift. Det könner jag inte, sir; efter hon hvad sjelf sade bar hon aldrig haft mer än en man, den nuvarande. Jo, det bar hon visst det — viset var hon Josephs hustru! utbrast mr Carnoosie häftigt. Nå ja, jag påstår visst inte att hon inte var det; men jeg såg en liten gosse, som i högsta grad liknar mr Grånt — blå ögon, ljust hår — precist mr Grants afbild.5 Oro och förskräckelse röjde sig i mr Carnoosies ansigte, då han frågade: Såg ni 08 mr Grewt??