Aftonbladet – 15 augusti 1865, sida 2

dangångna, och hvad som skulle blifvit deras måste öfvergå till främlingar. Det är en sorglig betraktelse, anmärkte mr Gervoise, men sade ingenting vidare. Näs, sade mr Carnoosie efter en stunds tystnad. Jo, jag fick i dag på morgonen tillfälle att se den tillkommande egar:nnan af Carnoosie. En liten rätt söt flicka.4 Och hvem sade er det? Hur vet ni att hon skall bli egarinna af Carnoosie?4 Min bäste sir, sade ni ime. u Nej, sir, det gjorde jag inte. Jag vill inte ha några fickor på Carnoosie. Detär någonting som jag oupphörligt sagt er, och det är gossen som jag så gerna skulle vilja höra någonting om. tJag såg ett sjukligt barn; men den lilla flickan är lik sin mor, och modern är en ganska vacker ung qvinna. Men simpel4, sade mr Carnoosie med en djup suck, mycket simpel. Stackars Joseph förnedrade sig genom detta parti; en man borde aldrig gifta sig under sitt stånd. Det är mycket sannt. Minnet af detta giftermål synes emellertid inte vara den unga menniskan så synnerligt angenämt. Apropos, det der brefvet, som ni gaf mig, måste visst ha varit skrifvet för läng tid sedan. Ja, för två eller tre år sedan, skulle jag tro. Det låg en tid bortglömdt hos min notarie. CJa, så måste det ha gått till. Men bli nu inte ond på den stackars varelsen — lofva mig att ni inte blir det, mr Carnoosie. cHvad menar ni? Derför att hon gift om sig — det är alltsammans. Har hon gift om sig? Och med hvem? Med en förträfflig ung men, Thomas