Aftonbladet – 14 augusti 1865, sida 2

tog sig mr Gervoise en rask promenad när: intill Holland House, gled derefter in i ev tyst och öde gränd, kom slutligen till Plouct Lane och befa.:n sig nära en grupp af små låga boningar. Han utvalde ett hus som va mindre och lägre än de öfriga. Det hade en liten ruskig vädgårdstäppa jå framsidan ett smutsigt fönster på nedra botten, i hvil ket satt ett papper, hvarpå stod skrifvet Vefmangel, och strax bredvid ett anna påpper med Ett rum att hyra, samt ut örtvervåningen tvenne fönster med trasigs förhängen. Vid dörren till denninbjudan de boning stannade mr Gervoise och ring de; en röst innanför ropade: Det är det samma, mrs Smich, jag ska öppnat, och dessa ord voro knappast yttrade förrän en vacker ung qvirna öppnade dörren och stod framför mr Gervoise, med ett litet späd: barn på armen och tvenne små rosenkindade kyttare, som tittade fram bakom modrens kjol. Mr Gervoise kastade en skarp blick på det lilla barnet och betraktade derpi modren från hufvud till fot; derpå sade han jå sitt förnäma sätt: cMin fru, jag har kommit hit för att be tala en summa penningar, som jag är skyl dig er man. Kanske ni ville vara så god och stige en trappa upp. sirX, sade den unga qvinnar artgt, och hon visade honom uppför er mörk trappa in uti ett af de utåt gatan lig gande rummen. Det var försedt med få och tarfliga möb. ler, och mr Gervoises snabba öga upptäckte en arbetares tröja, hängande på en spik bakom dörren; han vände emellertid beslutsamt ryggen till såväl denna som barnets vaggan tog upp sin börs och sade: ZBeloppet är trettiotvå riksdaler. Vill ni vara god och ge mig ett qvitto!X