sade, ni har gått in på att bli god man, och jag fruktar att det härvidlag finnes en omyndig...7 ?En omyndig!? inföll mr Gervoise; ?mr Gordon är inte omyndig.? Jag kan inte förmå mig att lemna det åt honom?, sade mr Carn oosie, utan att se på mr Gervoise, jag har aldrig kunnat tåla den mannen, och så har han blifvit papist.? Det är ett vidrigt förtal, min bästa sir! Han skulle on.öjligen vara i stånd att afsvärja sina förfäders religion.? Nåja, så är han presbyterian och anhängare af läran om det absoluta nådevalet.? Han är en skotsk högkyrksmant, svarade mr Gervoise med eftertryck. eHan må gerna för mig vara hvad han vill, sade mr Carnoosie helt snäft, jag har aldrig kunnat med honom, och han skall icke ärfva Carnoosie. Nå ja, i sådant fall är det väl Mortimer. , Mortimer! Den radikalen! — Nej visst inte. tDå kommer väl godset att skänkas till någon vägörenhetsinrättning. Det är ädelt handladt — mycket ädelt! At fanders med edra välgörenhetsinrättningar!4 utbrast mr Carnoosie förtrytsamt. Iror ni att jag vill ha en skock tiggare ned till Carnoosie? Ja nog vore det synd om det vackra stället. Nej, förr bränner jag upp huset. 5å långt behöfver det väl icke gå heller, skulle jag tro. Lyckligtvis behöfs det inte så läuvge stackars Joseephs barn är vid lif, något som jag fick veta häromdagen, och detta är det som fört mig hit. Mr Gervoise såg oafvändt in i elden. (Förts. följer