Rättegångsoch Polissaker. Dråpet å enkefru Karth. Den för dråpet å enkefru Karth till lifstidsfängelse, genom hofrättens utslag, dömde gretve Cronhjelm har nyligen till K. Ma ingifvit en besvärsskrift, hvari han söker mildring 1 det honom ådömda straff. Såsom skäl derför anföres hurusom han genom många förenade omständigheter redan tidigt infördes på lastens väg, hvilken slutade med detta brott, hvarjemte Cronhjelm söker ådagalägga, att han vid gerningen: föröfvande befann sig i ett fullkomligt besin ningslöst tillstånd samt hvarken då eller någon sin tillförene under sitt djupa betryck och bekymmer för framtiden hyst den aflägsnaste tanke på att mörda mormodren. I skriften beröras derjemte en mängd förhållanden, angående hans föräldrar och mormodren, hvilket allt förut genom i denna tidning under målets handläggning vid underrätt meddelade referater är allmänt kändt. Särskildt anför Cronhjelm besvär öfver den del af hoirättens utslag, hvarigenom han blifvit dömd till ansvar för stöld derför, att han i sin sinnesförvirring efter den hemska gerningens begående skulle olofligen tillegnat sig mormodren tillhöriga 80 öre rmt, jemte en kappa och en schal, skattade i värde till 15 rdr rmt. I detta hänseende anser han det vara under ransakningen fullt utredt, att mormodren endast hade den bension af 1500 rdr rmt, hvilken hon årligen från Frankrike uppbar för sonsonens uppfostran, att tacka för sitt eget lifsuppehälle. Vid dess användande hade hon likväl satt sig sjelf i främsta rummet och lemnat sonsonen utan uppfostran och vård. Långt ifrån att ha bestulit mormodren, tror sig Cronhjelm snarare kunna påstå, att hon tvärtom beröfvat honom allt, icke allenast han materiella egendom, utan äfven hvad värre var, hans framtid. Efter Cronhjelms moder hade dessutom aldrig någon bouppteckning hållits, utan hade mormodren satt sig i besittning af alla hennes tillhörigheter, bland hvilka just ifrågavarande schal och kappa befunnits. Slutligen anhåller Cronhjelm, att K. M:t af vanst och förskoning måtte sätta honom i tillälle att åter få inträda i det samhälle, hvarifrån en olycklig handling aflägsnat honom, då han lofvar att genom ett arbetsamt lefyerne och en hederlig vandel söka försona sin ungdoms lättsinne. Genom de penningemedel, som blifvit honom skänkta och som nu stå honom till buds, är möjlighet beredd för honom, derest K. M:t af gunst och nåd befriar honom ur fängelset att börja ett nyttigt lif i ett. främmande and