Aftonbladet – 9 augusti 1865, sida 2

Signaturen aflägsnade sig helt mörk i ågen. Få timmar härefter mottog Wollert ett paket. Det var hans manuskript jemte en skrifvelse från signaturen Ö., deri han ej otydligt lät förstå, att det allsicke var förvånande att det ej blifvit såldt. Denna händelse skulle säkert mycket smärtat unga herr Wollert; ty det är ganska obehagligt när vår egenkärlek blir sårad; men till all lycka voro poemerna insvepta i en tidning, och en notis, på hvilken han af en händelse fästade sina lickar, kom honom att förgäta alla obehag. Ja, den syntes nästan förebåda honom en himmel på jorden, och lät ungefärligen som följer: Att den högste behagat hädankalia handlanden Petter Hallman, i hans 40 lefnadsår. Sörjd och saknad af maka o. 8. v.7 Och nu föll tidningen ur den öfverlycklige Wollerts hand. Hvad betydde nu ära och rykte. För honom var det nog att fru Nanny Hallman vore fri och räknades bland de lefvandes antal. I ett nu var han åter på färd till C. Det föreföll honom nästan, som om hela Stockholmsfärden blott varit en dröm. Men, i en något vidsträcktare verldserfarenhet, och en temligen stor lucka i sitt ärfda kapital, hade han dock en påminnelse om dess verklighet. —AA År förgingo efter denna händelse. Men Corinna glömde ej sitt hjertas vän. Tan oklraf da harrligastae nnemer am sin