Aftonbladet – 7 augusti 1865, sida 2

Article Image
let, Bel lorTele ch nos Brad al IHHUSNEet. Man kan taga för afgiordt, att Landskrona skall hastigt tillväxa och gå iramåt. En garanti härför innebär stadens förträffliga hamn, som utan all jemförelse är den yppersta vid Sundet och eom nu genom den nyss fullbordade jernvägslinien skall kunna rätt tillgodogöras, men ännu mera den enighet och samdrägt, den vakenhet och goda allmänna anda, som finnes hos stadens invånare. Bland fabriksanläggningar i denna stad är som bekant, ett sockerbruk, till enstor del ställdt på tillverkning af hvitbetssocker. Det bolag, som eger denna fabrik, har inköpt Säbyholms säteriegendom, för att der odla hvitbetor och för att kunna i ladugården tillgodogöra det i hög grad närande och för boskapen begärliga affall, som blir vid hvitbetsockers beredning. Denna egendom kan sägas vara ett svenskt profstycke på högt uppdrifven kultur. Jag hörde sägas, att man kan beräkna en ärlig afkomst af 100 rdr pr tunnland. De boskapskreatur, Isom man här ser, äro utmärkt vackra och väl hållna samtfvinna alltid till stort antal priser vid landtbruksutställningarne. Egendomen raknar 737 tunnland, alltsammans öppen jord, : m man undantager nåzra tunnland gärdsplan, park och strandbete. Dessutom TIhar bolaget i sambruk härmed 279 tun!and arrendejord. Af denna jordrymd voro för lögonblicket omkring 200 tunnland upptagna laf hvitbetsodlingen. Dispinent är grosshandlaren Tranchell, denne verksamme, Jomtänksamme och energiske man, till hvilIken Landskrona samhälle står i så stor förIbindelse, bland annat och sednast för genomdrifvandet af jernvägsanläggningen. Vid ankomsten till Säbyholm utdelades låt de besökande en stor, väl litocgrafierad och prydligt inbunden karta öfver egen: domen, tillika innehållande afbildningar af manbyggnaden, ladugårdshus, mejeribyggnad m. m. De besökande spridde sig omTkring, för att bese de vackra kreaturen, mejeriet, hvitbetsfälten, under det andra sågo sig om i trädgård och park eller gjorde wflygt till det närbelägna Hillesborg, hvarifrån man har den herrligaste utsigt öfver Sundet och ön Hven. Kl. !2 2 samlades man i parken, för att intaga middag. Arrangementerna härför voro särdeles lyckade. På en utmärkt va ker öppen plats hade man uppslagic två kolossala tält, under hvilka 1000 personer I kunde finna behöfligt skydd, i fall det börljat regna, hvilket icke blef fallet, ehuru himlen hela tiden var hotande och r gndiger. Emellan dessa, Jå sidorna alldeles öppna och med svenska, danska och norska favor prydda tält, i hvilka middagen serverades för det stora flertalet 2f gästerna, var ett tält anordnadt för konungen och hans svit. Platsen var omgifven af en otalig mängd af stadsinvånare och artens allmoge, som uttryckte sitt lifliga intresse, sin stora belåtenhet med att få se kungen? och sin förvåning, då de sägo honom i en helt enkel civildrägt med rund grå hatt, glad och meddelsam, ja till och med deltagande i de sånger som efter middagen uppstämdes. a savima sätt som man färdats ut till Säbyholm skedde återfärden till Landskrona. Alla stadens invånare voro åter på benen, och när omkring kl. !2 5 det tåg, som återförde konungen och största delen af de besökande, satte sig i rörelse, ljöd ett mångtusenstämmigt hurrarop, som sedermera upprepades, när ett annat tåg en stund sednare afgick med återstoden af gästerna. Malmö stads fest för konungen och deltagarne ; landtbruks mötet egde slutligen rum i går afton. Storartade anordningar voro träffade för densamma och kostnaderna lära stå i förhållande dertill. Festen egde rum på rådhuset, der Knutsalen användes till danssal. Den isamma vå. ning belägna, genom en nybygnad åstad. komna, lanestingssalen ) begagnades till matsal. Det utrymme dessa salar erbjödo skulle dock ha varit ytterst otillräckligt, om icke ett ökadt och ännu större utrymme vunnits på det sätt, att hela gärden blifvit öfverbygd med glastak och inredd tll festsal, prydd med den å rädhuset förvarade samling porträtter i kroppsstorlek af danska och svenska konungar, samt försedd med fontäner, inklädda i grönt, från hvilka läskedrycker flödade. Hit, der all stelhet var bortlagd, der man rökade och gick med hatten på, drog sig efterhand hufvudmassan af gästerna, sedan en hvar gjort ett litet slag i den öfre väningens högtidligare regioner. Knutsalen hade ingen annan dekorering än på fönsterp.larne anbragta statyetter på konsoler samt guirlander virade om musikläktarens pelare. Matsalen bibehöll de blågula dekorationer som vi förut beskrifvit. Att trots det betydliga utrymme som ästadkommits en ofantlig trängsel egde rum, behöfver knappast omtales, då jag nämner, alt gästernas antal lärer stigit till 16 å 1700 personer, måhända mer. Det faller likaledes af sig ejelft att någon dans kunde ifrågakomma blott för några få par, och att slutligen, då eoupern serverades, trängseln kring borden var ytterlig. Allt hvad man kunde önska sig af mat och synnerligast at dryck törefanns i största öfverflod, ehuru naturligtvis trängseln gjorde dessa gudsgåfvor svåråtkomliga för många. Vid soupern föreslog landshöfdingen skålen för konungen, som besvarade den med en skål för Malmö stads välgång. Borgmästaren Malmbo:g föreslog en skål för elfte allmänna landtbruksmötet, uttryckande den förnoppning, att om deltagarne icke funnit alla anordningar sådana de kunnat önska, de likväl icke måtte lemna detta samhälle utan något mtryck, som de kunde bevara i vänligt minne. Ena ordförandesuppleanten tac. kade å mötesdeltagarnes vägnar för Malmö stads dem visade gästfrihet. Konungen lemnade festen kort efter soupern, men dansen fortgick derefter ännu ett par timmar. Kos nungen afreste sednare på natten till Kri. stianstad och Beckaskog. Förteckning på prisbelöningarne vid det Allmänna

7 augusti 1865, sida 2

Thumbnail