OYT SIEM BIDTE MUD cm UTldlllulgve ter härvid det inkastet, att sparbankernas penningar ej kumna bindas genom utlåning på längre tid. Talaren trodde att dettas utan olägenhet kunde ske. Hurudant är förhällondet i sjjelfva verket nu? Sparbankerna ha sina meedel utlånta mot inteckningar på uppsägning; men ivgen cirkulation eger: rum, ty några uppsägningar ifrågakomma ytterst sällan, ärf det skäl, att tilltlödet är lika stort och större än afflödet eller ut-4 tagningarne. Dect vore således ej farligt att fästa sparbankerrnas medel för något längre tid. För att sältta sparbankerna Ii stånd att vid tillfälliga sttörre påkänningar fullgöra sina förbindelser, kunde kreditiver beredas dem. För öfrigtt skulle, genom utlemnande från sparbankerna af omsättningslån en rotation uppstå och sparbankerna genom de inflytande afbet.alningarne uti sjelfva bankrörelsen finna en tillgång för att göra face emottillfälliga psåkänningar, hvilken de underg de nuvarande töörhållanden icke ega. Det mellanrum, soma finnes mellan hypoteksbanken och de enskkilda bankerna, skulle således till en dell kunna fyllas af sparbankerna. Frih. Gripensstedt ville ej bestrida att en särskild kreditinnrättning kan för ändamålet bildas, men anssåg det hafva sina stora svårigheter. Hvarr skola, till en början, fonderna tagas? ESkall det ske bär i landet, blir det blott ettt deplacement, och bereder dä ej någon vererklig kepitalti!lgång, hvilken måste sökas i wtlandet. Kan detta undvikas bör man deck göra det, och detta kan ske genom att absorbera de små besparingarne och göra. dem disponibla för jordbruket. Och i afseende åter å en sädan inrättnings form, skulle den väl blifva ett aktiebolag? Men hvad säkerhet skulle då erbjuI das? Skulle det vara realsäkerhet, d. v. s. inteckningar, så råkade man i kollision med: hypoteksbanken, som för närvarande har uteslutande tt utt utgilva obligationer, grundade på säkerhet i jordegendom, ett privilegium. hvsarom mycket kan sägas för och emot, meni som för närvarande är faktiskt. Och hvaad utsigt till vinst för aktieegarne kunde fföretaget lemna? Det är antagligt att någrra personer skulle deltaga i företaget af fossterländskt intresse, men man finge icke byggga företaget uteslutande derpå. Det hade älvenn blifvit föreslaget att kombinera landtbrukssbanken med en sedelutgifvande bank, vaare sig fristående eller såsom en särskild affdelning. Härigenom skullevinnas fördelem, att den solidariska ansvarigheten erbjödde sig såsom säkerhet och vore sålunda att föredraga. Talaren ansåg således ett försök med jorduruksbank eler kombinerad jordbruksoch sedelbank innefatta något oriktigt, men trodde att man i de närvarande kreditinrättningarne har tillfälle att vinna det isyftade ändamålet, helst om k det sker i kombination med en ändamålsenlig organisation af sparbankernas verksimhet. Statsrådet G ripenstedts yttrande, liksom hr Hedlunds, helsades med lifligt bifall. Diskussionen fföretedde derefter ingenting annat af intressse än en framställning af hr G. Swartz, kinytande sig till hr Gripenstedts yttrande2, och innefattande en plan att ordna sparbankkernas verksamhet genom en sparbankslag, hvars åstadkommande syntes honom at behofvet påkalladt på den utvecklingsgrad sparbankerna numera ernåit. På förslag af kammarherren Trolle beslöts slutligen att nedsätta en komitå för utt afgifva förslag ti.l mötets svar på frågan. Enligt stadgarne utnämnde ordföranden till komiterade kapten Mannerskantz, br (G:. Swartz och hr S. Hedlund, hvilka sedermera hade att utse två medkomiterade, hvilka blefvo kammarherren Trolle och ryttmästaren Lagerhjelm från Nerike. I går afton hade sektionen för boskapsskötseln sammanträde, dervid förekom en ganska anmärkningsvärd öfverläggning om sättet att lämpligen åvägabringa en löpande export af kreatur och öfriga ladugårdsprodukter. Flera intressanta och upplysande erfarenheter rörande denna nya utväg att tillgodogöra värt landtbruks produkter omförmäldes och: resultatet af ötverläggningen blef, att mann uttryckte den åsigt, att för exportens befiordrande borde föranstaltas utställningar af till export lämpliga kreatur i Stockholm, Giöteborg och Malmö samt så billig frakt soom möjligt utverkas å statens jernvägar för boskap, som för att exporteras föras till exporthamnarne. En öfverläggning egde äfven rum rörande de erfaren heter, som inköp af hannoveranska föl lemnat. Den åsigt uttrycktes, att man ännu hade alltför kort erfarenhet för ett omdöme i frågan, men att inköpen redan medfört det goda, att man lärt sigs vårda hvad man har. Slutligen ventilerades frågan om resultaterna af de under de sednare åren gjorda inköpen af ädia korthornskreatur. — Flera talare, synnerligast professor Nathorst på Alnarp, der den största korthornehjord för närvarande är uppställd, uttalade sig högst fördelaktigt om denna race och voro af den åsigt, att korthornsdjuren kunna med stor fördel hos oss , Janvändas, under förutsättning att de erhålla god och tillräcklig utfodring. En intres: I sant episod i öfverläggningen:var utbytet af I erfarenheter rörande resultatet af de inför-Iskrifningar af korthornsdjur, som hade egt ;lrum på 1830-talet. En talare uttryckte den ; åsigt, att nästan alla spår af dessa införI I skrifningar hade försvunnit, men detta påt stående uppkallade flera andra talare, som t med speciella exempel visade att spåren al el de nämnda korthornsinförskrifningarne ännu -lvoro myckett väl skönjbara på de ställen, alder djuren blifvit placerade; men om racen ulicke bibehålllit alla sina företräden, så låge nlorsaken dertill i den oniständigheten, att s man vid den tiden icke förstod att behandla Idensamma och att under mellantden mori det för Ayrshirerseen uppkommit och man rgjort försök att korsa densamma med kort;t I horn, hvilka icke slagit väl ut. Någon ren solution beslöts ej, utan ansågs frägen beg)svarad med de atgifna yttrandena. RR OR n Förteckning a på prisbelöningarne vid det Ailmänna I landtbruksmötet i Malmö. äm OR KD Ra 17