Aftonbladet – 5 augusti 1865, sida 2

afbruten med utrop: kors så originella idger!? Stackars mitt lilla hjertebarn, jag skulle verkligen vilja omfamna dig om du icke vore så dammig.? Det är snart hjelpt4, svarade jag och sprang in i nästa rum för att göra toilett. Tag hatt och kappa på, så skola vi göra en promenad! ropade han efter mig. rån denna utflykt kom jag ensam hem; ty Georg stannade efter mig, i samtal med några bekanta. Som jag den dagen fått smak på att vara särdeles huslig, tänkte jag att till middagen öfverraska Georg med en efterrätt, hvilken jag sjelf hade lagat. För att icke misslyckas, började jag bläddra i Gustatva Björklunds kokbok. Men i samma stund anlände mina svägerskor. uVi sökte dig för en timma sedan, för att fråga dig om du i morgon har lust att gå med på hr A—s konsert... Men du var utgången. — Jo, jo, unga frun förströr sig. Först promenerar hon, sedan läser hon. Att läsa romaner är sannerligen icke nyttigt, bifogade Konkordia. Uppriktigt sagdt, så... ,..så är detta åtminstone icke någon roman, afbröt jag och !ramräckte: Konsten att bereda citronkräm. Jag menade icke att du nu läste romaner4, sade Konkordia kallt. Jag talade blott i allmänhet. Vill ni stanna och smaka på min kräm ?4 frågade jag. Nej tack, vi haicke tid... Vill du gå med på konserten i morgon. Nej tack, jag har icke tid. Och så skildes vi åt, ändå kallsinnigare än tillförene. Men knappast fem minuter härefter återinträdde mina svägerskor. Nu sågo de mer än vanligt olycksbådande ut och jag kände inom mig en nervös skakning. 4Ditt beteende mot oss för en stund sedan var sådant, att det gifvit oss anledning tro, det du på något sätt ville håna oss.