MINA SVÄGERSKOR:. SKIZZ AF SYLVIA, Helt bedröfvad gick jag mot hemmet, tänkande på konsten att vara rätt praktisk. Följande morgon steg jag tidigt upp, ty jag hade allvarligen föresatt mig att hvaren Georg eller någon annan skulle ha skäl att klaga. Klädde mig i blus, förkläde och mössa, och så utrustad började jag af hjertans lust skramla med nyckelnippan, flög i och ur skåp, samt lade en ordnande hand vid allt. Tyckande att jag i min ringa mån kunde vara lika praktisk, som sjelfvaste Konkordia. PTag in en flaska friskt vatten?, lät min mans röst. Jag vände mig om och damviskan föll ur min hand, vid hans förvånade uppsyn. Kors är det du, Emilia lilla. Så komisk du ser ut. Men ha vi icke tjenstfolk, som kunna göra detta. Du blir alldeles neddammad, mitt bjertebarn.? Ack, Georg, jag vill så gerna vara nyttig, gerna bli rätt förståndig och omtänksam som husmor. Hvad det skulle vara roligt, om jag kunde göra dig riktigt lycklig 1? Och är jag icke lycklig? Sådana små griller du har, mitt barn; du är dig verklifn icke mera lik. Förr hade du ditt eget illa tycke, nu följer du med strömmen och ropar: charmant, fastän jag förut hört dig tycka motsatsen.? ? Åh, kära Georg. Det går naturligtvis icke an att opponera sig mot hvad andra tycka. Jag följer, som sagdt, med strömmen; ty det är så tråkigt att ständigt bli ) Se A. RB. n:r 177 och 178.