nästa ögonblick störtade tvenne män fram till sängkammardörren och sökte genomtränga barrikadens Åh — Troncoso och Badia!? utbrast Daniel och lyftade i detsamma det fruktansvärda vapen, hvarmed han en gäng räddade sin väns lif. Det var det enda försvarsvapen, hvarmed han var försedd. Eduardo fattade Amalia om lifvet och bar henne som ett barn ut i salongen, der han nedlade henne på soffan, samt fattade sin långa värja som Pedro kastat till honom. Den sednare, som lyckats skjuta för salongsdörren den svaga rigel, hvarnsed den stängdes, tog nigra steg för att följa Eu ardo, men krafterna sveko honom och han föll till golfvet framför soffan, der Amalia hvilade. Han förmådde dock till hälften uppresa sig och kastade sig, badande i blod, öfver Amalia, för att hindra henne att resa sig. Blixten är ej mera snabb eller mera dö dande än det hugg, hvarmed Eduardo klyfde den ena banditens hufvud, då han sökte genombryta den svaga barrikaden, under det Daniels casse-tete krossade den andres axel. Ryck gabeln ifrån honom !? ropade Eduardo till sin vän, då han såg röfvaren stupa, medan Pedro, som fåfängt försökt stiga upp, flera ginger ropade till Luisa: Ljusen, släck ljusen, för Guds skull!X Men Luisa börde honom ej, eller om hon hörde honom, ville hon ej lyda honom, ty hon trodde sig genom mörkret blott skola öka fasan och villervallan. Men de säkra slag, som Daniel och Eduardo utdelat. tjenade blott att tilskalla ännu flera af La Mashorcas banditer, som ifrigt försökte genomtränga barrikaden. Eduardo sjelf, otålig öfver detta hinvtler och för att