Aftonbladet – 1 augusti 1865, sida 3

H I kejsaren hade UTRINESN FRANKRIKE. 1 anledning af de nyligen förrättade municipalvalen, yttrar tidningen La France följande märkliga ord: Den period, i hvilken vi inträdt, utmärker sig genom en allmän åstundan efter lokala och individuella friheter; ingen menniska tänker på att vilja tillintetgöra den starka politiska centralisation, genom hvilken Frankrikes enhet och storhet danats; men hvar och en vill, att stat och individer icke förlama hvarandra, att centra!och lokalintressen icke hämma hvarandra samt att förvaltningen icke kränker de enskildas rättigheter. Med ett ord, man har i sigte det selfgovernment?, som i England är grundvalen för all politisk frihet?. Tidningen visar härpå, huru kejsardömet till en början blott kunnat. vara betänkt på ordning och lugn, men hurusom nu, då frihet och fred åter lärt sig tritvas I ihop, längtan efter privat-, kommunaloc: provinsintressenas emancipation, etter det individuella och provincielta initiativets ut veckling samt etter förvaltningsfoörmynderskapets upphörande, blifvit allmän och gilvit sig uttryck i de sednaste valen. Afven för längesedan insett denna riktning och deriöre för lagstiftande kåren låtit framlägga lagförslaget om utsträckniug al gencraloch kommunalrådens kompetens. Valets utgång kan säledes betecknas med j det enda ordet: decentralisation. TYSKLAND. Den utomordentliga värme, som aälltsedan den 17 Juli herrskat i norra och mellersta Europa, har på flera ställen ivom Tysk land kräft sina offer. Sålunda berättas från Mecklenburg att fyra dagsverkare vid god set Gabow plötsligt aflidit, under det de ute vå marken voro sysselsette med skörden, I 3erlin anmäldes den 24 icke mindre än 6 fall af plötelg död på gatan, och dagen i derpå fyra likartade fall. I Frankfurt har hållits ett möte af tyska geografer och personer som intressera sig för geografiska undersökvingar. Bland diskussionsämnen intog den förestående engelska nordpolsexpeditionen ett framstående rum, och bland de mest framstående t .I-rTne märktes dr Peterman från Gotha, hvilken med stor värma förordade upprättandet af lett nautiskt eentralinstitet och ett tyskt sjö: observato-ium. Från fästningen Minden berättas, att der på morgonen den 23 tuliinträftat befalining till kommendanten art hälla sina trupper marschlärdiga. Ordern sades v rå kommen från Regensburg, der konung Wilhelm i da gerne höll stor ministerkonselj, och att trupperna skulle afgå till österrikiska gränsen. Det sednare tillägget torde dock tå tills vidare anses apokrytiskt. Vid en sammankomst af konservative i erlin (vid Kyrassiergaten!) framställdes förslag att framlemna en tacksägelseadress till regeringen för dess förhållande vid represeutantfesten i Köln. Förslaget möttel dock så mycket motständ att det mäste förfalla, ITALIEN, De från presterskapet inom Italiens alla församlingar utgångna fillgifvenhetsadresserna till påtven finna talrika underskrifter hos de lägre folkklasserna och isynnerhet på landsbygden, men obetydhgt inom de högre esamhällskretsarne och i städerna, Spaniens erkännande af konungariket ltalien ger Journal des Debats ånledning till följande reflektioner: Detta är onekligen den cjemförligt största diplomatiska seger Italien vunnit; Spanien är uteslutande kutolskt; frågan om den verldsliga makten berörde det följaktligen närmäre än någon annan europeisk nation. Spanien regeras af en gren af huset Bourbon; det hade så ledeg, hvad konupgariket Neapel angår, epecielia traditioner att glömma. Dertill kommer, att madrikabinettet erkänt Italien utan vilkor (då kopuvgen of Ialien vägrade att gå in på några sådana). Då alla dessa omständigheter sammanläggas, förhöja de segerns glans för Vie or kKmanuel. Sedan han blifvit erkänd af Spanien kan han med hrgn och nästan med likgiltighet vänta till dess påfven finner för godt att underhandla med honom, och Frans Joseph formligt erkänner det skedda faktum i stället för att endast tolerera det. kert är, att en öfverenskommelse med päfven och äterupprattandet af det regul.era för I hällandet till Österrike skulle vara ett rinre vittnesbörd om den betydande ställning Italiens konung intager i det europei ska statstörbundet, än cit spanskt sändebuds vistande i Florens. SPANIEN. Drottning Isabehas regexins har ätertagit det dekret som understallde presstörseelser krigsdomstolarnes pröfning. NORD-AMERIKA. En fnot Frankrike vänligt stämd Newvorks-tidning meddelar åtskilli teiser om Förenta 5 3 ställning ull Mexiko, som väckt s sensation i Paris och isynnerhet på börsen, Tidningen fram: lägger en mängd fakta, eom tyckas ådagalägga att Juarez parti, trots s!la motsägelser, har ett starkt stöd hos kabinettet i Washington och en fraktion af kamrarne. Utan detta stöd, säger tidningen, skulle kejIsar Maximilian längesedun varit i fredlig begeittning sf det med franska trupper eröf rade landet. — Ett telegram från New-Or leans förutepår snart stundande konflikter mellan de kejserliga och amerikanska trupIperna på Rio Grandes stränder. Detta tyc kes emellertid strida mot den mellan unionsgeneralen Brown och kejserliga generalen Mejia förda korrespondensen, som fyckes röja ett allvarligt bemödande att behälla fred. Presidenten Johnsons reorganisation af sydstaterna genom utnämnande af provisoriska guvernörer derstädes synes ännu hafva gjort föga verkan, och torde ett mera direkt ingripande enart bli behöfligt. Under form af lokalsjelfstyrelse äro nemligen. slafpatro nerna i stånd utt öfva de mest upprörande Kan agg