Aftonbladet – 1 augusti 1865, sida 3

utberättelser. Läns Från st. Kopparberg Höstsidet, hvilket ut liga utsidet och hvaraf hvete endast i ringa mån odhs. har väl sedan detsamma i nordligae delar ätvensom i de ötriga s det blifit sent utsädt. af den tidigt intri kölden under sistlidne höst hindratsisin utveckling, jen väl innevarande ärs var något lidit genom ogynnsam väderlek och. till obetydlig del, äiven al mask. samt i anledning deraf på en del ställen blitvit åkertunnt och ojemnt: men som ägsädet numera i allmänhet visar ett tillfredsställande utseende samt jemväl hvetet synes under sednare tiden hafva vunnit kraftig xtlighet än ssom varit att förvänta, torde, under tföruttning: att väderleken hädanetter icke varder menhg itor kombildningen, höstgrödan kunna antagas koomma att giva, rågen tullt medelmåttig och hvete nära medelmåttig? skörd. Beädet, som bestar al hvete. endast obetydligt råg. användt uteslutande i blandsäd, korn såsom hutvudsäde i några 1å socknar, men i öfrigt mindre allmänt. blandsäd af flera slag, samt slutligen och hutvudakligast hafre, så har, oaktadt den jemförelsevis tidiga sådden, den deretter inträllade. langvargit kyliga. stormiga och torra väderleken väsentligt hindrat broddens uppk t och tillväxt samt. jemväl å några orte srenmg med mask, vållat att sädet. synnerligast. på grund och grushaltig jord, för arande befinnes tunnt. ojemnt och kort, till hvilket ogynnsamma förhåhllande i någon mån medverkat den omständighetn. att den använda frosäden etter sistforflutna årets mindre goda skörd vant af icke fullt grobar beskafttenhet; hvadan. och ehuruväl den nuvarande, särdeles gynnsamma, väderleken åstadkommit och, derest densamma ännu någon tid torttar. än Nifligare kommer att utveckla hos vårsädet en stark och kraitig växtlighet. som, under för s dens mognande tjenlig host. kan hatva en ov I god atkastning till toljd. samma säde likväl icke tor närvarande lemnar i allmänhet förhoppning om högre än en nira medelmattig skörd; utom hvad angår komet i de socknar der det utgör hutvudsäde och hvarest samma törhoppning om i allmähet god atkastning. Al trindsäd. hvaraf utsås nästan endast sm ärter, allmännast i blandning med annan v utom i de socknar der kom hutvudsakligen odlas, synes. om detsanuma, utan att adas at långvarig torka eller irost, tär utvecklas och yrvelsernas första ärsv r en mindre del af årmogna. vara att förvänta en ätminstone medelmåttiz skörd. Potates. som icke obetydligt odlas. är, lika med öfriga mindre allmänt owdlade jordirukter. af ett lofvande utseende. hvilket omdöme iifven är tillimphgt å trädgårdsväxter, humle. lin och hampa i länets södra delar: men odlingen är inom länet i allmänhet at föga betydenhet. och från Ofvansiljans fögderi omförnäles att lin. hampa och humle äro småväxta och tynande. Gräsväxten. hindrad i sin Sppkorst af den då rådande kyliga och torra väderlken. samt derjemte flerestädes i någon mån xadad af frost. befinner sig å såväl de naturliga ängarne som de odlade fälten. synnerlig.st inom Säters fögderi. der klöfverväxten nästar utgatt. uti ett ett så ringa försigkommet skick. att densamma vid redan pågående eller snart nfallande atbergning antagligen kommer att lenna en afkastning i allmänbet under samt i Weserdals och Otvansiljans fögderi till och med Jingt under medelmättan. reser RJ