Aftonbladet – 31 juli 1865, sida 3

rt) AA Oy PM MPUVSRSTRIULH MEL CELL ITIS vänta hans danska majestät, åtföljd af sin son kronprinsen och prins Hans at Gliicksborg. Sednare erfor man, att deras ankomst inträffar först i morgon lördag. De bege sig med svälltåget till Hessleholm för att dr möta det festtåg som inviger KritIstianstadsbanan och med detsamma tärdas ; I till Kristianstad och vidare i konungens af Sverge sällskap till Beckaskog. ki åh Landtbruksmötet i Malmö. 1!) Det utkomna programmet för landtbruksmötet inuehäller: L 1. Arbets-ordning. ) (Denna ha vi redan meddelat.) , . Inträdes-afgifter. ,I Mötets biljett löses med 4 rdr, och öppnar den, samma tillträde till: alla mötets sammankomster; till redskapsutställningen alla dagar, och 1 till kreatursutställningen den 3 Aug. I Abonnementsbiljett å 6 rdr ). öppnar tillträde till alla landtbruksutställningarne under hela möItestiden. Inträdesbiljetten för dag kostar: a) Till kreatursutställningarne : den 1 Aug. 4 rdr?) i den 2 2 rdr 5) I den 3 , — 50 öre. I I den5 -. — 50 I l den 6 — 50 ) 6) Till redskapsutställningen : 50 öre för hvarje dag. Den 3:dje och 6:te Augusti lemnar biljett till ; redskapsexpositionen, ätven tillträde till kreatursutställningen. Anmärkning: TM industriutställningen lösas särskilda biljetter. i Restaurationslokaler. På Knutssalen serveras under mötestiden middagar jemte cn half butelj vin för 6 rdr 50 öre. På Alsings och Gustaf Adolfs hoteller serveras frukost å 1 rdr 25 öre, middag, table dböte, med kaffe för 2 rdr 50 öre, och gående sexa för 1 rdr 50 öre. På Hötel Svea serveras frukost kl. 9 till 1 rår rmt utan bier, middag, table dhöte, kl. 23 e. m., till 2 rdr 50 öre, och sexa utan bier för 1 rdr 25 öre. N I 3. Öfverläggningsämnen. I 1. Allmänna ämnen. 1. År inrättandet af landtbruksbanker, från hvilka landets jordbrukare kunna erhålla penningar på längre tid och genom lämplig amortering desamma återgälda, af behofvet påkalladt tör befrämjandet at jordbrukets utveckling; och om detta är förhållandet, huru böra då dylika banker ordnas och framkallas? 2. Är en omarbetning af nu gällande lagar och författningar rörande akerbruket. af behotvet påkallad: och om sa är förhållandet, huru skallen dylik omarbetning kunna lämpligen åvägabringas? 3. Månne det ej förtjenar uppmärksammas, att de arbetsplaner och undersökningar som af statsagronomerna uppgöras, inför domstol sakna : laga vitsord? 1) 4. Är statsagronomernas verksamhet väl ordnad, eller tartvar organisationen vidare utveckling, genom å ena sidan en kontrollerande chef och å den andra nödiga biträden, 8. k. fördrängar?) 1) 5. Är ett landtbruksministerium af behofvet j, påkalladt? 1) : 6. Motsvarar nu gällande tjenstehjonsstadga sitt ändamål, eller i hvilka hänseenden bör densamma i motsatt fall ändras? 7. Om och i hvad mån äro införseltullar å produkter at jordbruket och dess binärimgar, att anse såsom behöfliga vch för landets allmänna ekornonn nyttig 8. Äro nu gällande reglementen för de all männa mötena fullt ändamålseniiga, och, om så ej är förhållandet, i hvilka hänseenden böra de ändras? 9. Huru bör ett ändamålsenligt ordnande af veterinärväsendet i och för landtbrukets behof, åstadkommas? 10. Har tillämpning af Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 21 December 1857, om stängselskyldighet och egors fredande från åverkan af hemdjur, hittills lemnat tillräcklig erfarenhet, huruvida densamma är tör jordbruket och skogshushällningen nyttig, eller om annan stadga med förändrade principer är önskvärd? 1) 11. Hafva expositionerna vid detta landtbruksmöte hatt några märkligare nya föremål att uppvisa? 2. Akerbruk. 12. Är en planmessig afvägning af landets sjöar och vattendrag samt upprättandet af så kallade hydrograflska kartor öfver fäderneslandet, af behotvet påkallad. och om så är förhållandet, huru skall då ett dylikt arbete kunna lämpligen åvägabringas? 13. Hvad erfarenhet har under sednare åren vunnits rörande orsakerna till och medlen emot de odlade växternas vanligaste sjukdomar?) 1 14. Har genom naturvetenskapernas sednaste upptäckter och dessas tillämpning på jordbruket, detsamma i vårt land undergått några väsentliga förändringar?3) 45. Kan ett landtbruk i Sverge ega bestånd utan tillskott af främmande gödningsämnen, och i sådant fall, hvilka äro vilkoren derför? 4) . 16. I hvad mån kunna, efter en planmessig dränering af åkertälten, tegplöjning, planeringsarbeten och öppna diken undvåras? 3. Boskapsskötsel. 47. Huru skall en Iöpande export. af kreatur och öfriga ladugårdsproaxkter lämpligen åvägabringas? 2 18. IHHvilka erfarenheter ha under sednare ären gjorda inköp af hannoyeranska föl lemnat? 19. Hvilka resultater ha hittills vunnits af de under de sednaste åren gjorda inköpen af ädla !: korthornskreatur? oo I 20. Ha de på åtskilliga orter hos oss inrättade 4 sockenoch bymejerier varit af påräknad nytta. och hvilka åtgärder kunna anses företrädesvis lämpliga att befordra mejerihushållningens utl veckling och förkofran i värt land? ) E i 1 2. Hvilka förfaringssätt ha vid mjölkens behandling och tillgodogörande för smöroch osiberedning, befunnits ändamålsenligast? i 22. Hvilken erfarenhet om hästafvelns förbättring har af landets dertill bildade föreningar I och af enskilda jordbrukare under de sednaste j 1 åren vunnits, och kunna statens stuterier — som 1 i 1 otvifvelaktigt verka mycket gagnande — ännuj, mera än hvad som skett, bidraga till hästafvelns befrämjande? 23. Huru skall en ändamålsenlig förädling af landets nötboskap lämpligast åstadkommas? 2. Hvilka resultater ha Rambonillettåren lem1 nat vårt land? b 4. Skogshushållning och binäringar. 25. Hvilka äro, i olika delar af värt land, vilkoren för en lönande skogshushållning, och ! hvilka trädslag ha i södra delen af landet visat sig mest ändamålsenliga till odling af skog? g 26. År nuvarande bränvinslagstiftning fullt t ändamålsenlig eller huru bör densamma i mott satt fall ändras, för att motsvara alla billiga for; dringar? 27. Huru har förhållandet visat sig å olikaS orter inom landet vara med de afverkade tarf-d mossarnes återväxt?) 28. Huru skall trädgårdsskötseln lämpligast befrämjas; hvilka fruktsorter och hvilka behandlingssätt af fruktträd, ha visat sig vara de för våra förhållanden mest lämpliga?