sista dagarne i September, då Daniels fordne lärare satt i sin discipels arbetsrum och begärligt i långa drag tömde en kopp skummande, varmt choklad, medan Daniel ordnade och förseglade en hel del papper. Både lärare och lärjunge tycktes hafva vakat hela natten. Daniel, min son, vore det ej godt om vi hvilade oss åtminstone en liten stund? 4lcke ännu, sefior; ännu ett ögonblick behöfver jag er hjelp. Men sedan är det slut, Daniel, ty idag går jag bestämdt till konsuln. Betänk att det är fem dagar sedan jag gaf denne hedersman mitt ord på att vara under hans tak. Ni vet ju ej heller hvad som kan hända er der, sefior. Jo, jag låter ej bedraga mig. I går afton, medan du skref, genomläste jag i fem särskilda afhandlingar om folkrätten och tvenne diplomatiska handböcker de kapitel, som handla om främmande sändebuds okränkbarhet. Och jag vet, Daniel, att till och med en sådan mans vagnar äro fridlysta, hvaraf framgår att jag i den hederlige konsulns vagn kan obehindradt passera fram och tillbaka, utan fruktan, utan fara, utan... Godt, godt, min käre lärare. Hör nu väl på hvad jag läser och se efter att afskriften öfverensstämmer med originalett, sade Daniel och räckte don Candido ett Papper medan han sjelf tog ett annat och högt läste derur: j -Personer, som blifvit insatta i fängelse sedan den 15 innevarande September: 15. Eustaquio Diaz Velez, gripen af polisen. 16. Pedro Longinati, d:0 d:0. . Lucas Gonzalez, gripen, man vet ej af hvem. (Han fördes klotken half ettnatten