Aftonbladet – 25 juli 1865, sida 2

dock taga sina blickar från denna qvinna, som belyst af lampskenet föreföll honom lik en förtrollad prinsessa, bortförd till detta dystra och ensliga ställe. Derpå kastade han en blick på brefvets underskrift och den största förundran målade sig på hans vackra, manliga ansigte. Vill ni vara god och läsa högt, så att alla kunna höra, sade Amalia. Sefiora, jag är patrullens befälhafvare och det är nog om jag läser brefvet, svarade öfversten, under det han ögnade genom biljetten, hvars innehåll vi här nedan återgifva: Sefiora dofia Amalia Sanz de Olabarrieta. Min utmärkta landsmanninna! Jag har med största ledsnad försport att man vågat störa er enslighet utan orsak och utan befallning af tatita, hvilket är ett oförlåtligt missbruk, som min far strängt skulle bestraffa om han visste det. Det stilla lif ni för kan ej ingifva misstankar hos någon, om ej hos dem, som använda styrelsens namn för sina egna afsigter. Ni är en af de personer som intaga det utmärktaste rum i min aktning, och jag ber er som en väninna, att ni ögonblickligen underrättar mig, ifall ni ännu en gång blir oroad, ty om det, som jag ej betviflar, sker utan min fars befallning, vill jag genast säga honom det, så att man ej oftare missbrukar hans namn. Var öfvertygad att jag skallanse som en lycklig stund det ögonblick, då jag blir i tillfälle att göra er någon tjenst och verkliIgen visa att jag är er vän och tjenarinna. CManuella Rosas. . 423 Augusti 1840.5 Seforat, sade Santa-Coloma, aftagande hatten, Smin afsigt var visst icke att göra ter något ondt, och jag visste alls icke hvem snm bodde här. Jag trodde att några af de