Aftonbladet – 24 juli 1865, sida 3

na GOCK ICKE IOFSpUlt OM UtSse Bettibtt! ungeldar någonstädes anställt någon större! ler mindre förödelse. 1 går morse läg en it dimma lägrad öfver staden, men den ingrade sig snart efter en kort men strid gnskur. RE Vädret och årsväzxten. Från Alingsås skrefs den 22: Veckan ingick med klar himmel och sydlig ind men också med en hetta, att viicke kunna i någonsin hafva kännt den så trycande. rmometern har ock alltsedan stått vanligt högt, isynnerhet sistl. söndag och tisag. då den vid middagstiden uppgick till 32 der els.. en värmegrad på denna ort högst ällspor Man vädrade alltjemt åskluft; men e för än på torsdagsmorgon uppsteg det äntade molnet. hvarur några åskknallar hördes, tföljda if en strid regnskur; men den fröjden täckte s kort — i en handvändning voro molet. dudret och regnet förbi. Ätven i går på om. dnade åskan en stund rätt skarpt öfver taden. wvarunder ett godt fast otillräckligt regn öll. Vä törstande jord behöfde verkligen denna örfriskning efter en så sträng och långvarig orka. Höskörden pågår och lemnar flerstädes knappt iten af vanlig skörd. Rågen är vacker, men det står i allmänhet åkertunnt och kort på träet. Utsigterna för ett kommande år äro alltå allt annat än ljusa. Helsotillståndet är godt. Från Skölde skrefs förl. Lördag: Höskörden har å klöfvervallar under förflutna eckan lörsiggått på de flesta ställen. Den har ej arit särdeles riklig. dock någorlunda medelmåtig. Inbergningen har skett under en gygnsam väerlek, ehuru den mest tropiska värme rädt uner hela tiden. Något regn har fallit, men hvaren till den betydenhet, eller uthållighet, att let åstadkommit nägra väsentliga förhinder ör landtmannagöromålen. — Från Skara skrefs den 22:a: Väderleken har härstädes varit ovanligt varm inder den sednast förflutna veckan. På många ir hafva vi icke haft så hög temperatur som unler de sista dagarne; trettio graders värme och lerutöfver är här i Skara lika sällsynt som ett a gradtal af köld. Nätterna hafva dock iallnvänhet hållit sig kyliga.. I öfrigt ha regn och jagelskwrar, åska och blixt omvexlat med klar immel och torr SV. blåst. Vårsäden, som länge idit af I köld och torka, har genom den inträfade förrändringeni väderleken mycket förbättrats, nen hösskörden, som nu allmänt försiggår, ser ngalundda lofvande ut. På slättbygden klagas sfver viuttenbrist och att benskörhet börjat visa ig hos nötboskapen. I skogarne är på många ställen tallen angripen aftallmask, tentredo pini, och granen af en art rost (Uredo), som givit barren en saffransgul i stället för grön färg. I trädgårdarne synas i allmänhet icke tecken till frukt och mångenstädes hafva träden icke ens öf. Den starka frosten i början af Juni förstörde blommorna och några veckor sednare förstördes lötven af löfmask (Noctua Bombyx) som på många ställen äfven uppätit löfven på parkträden. I går e. m. fortfor under flera timm ar ett våldsamt åskväder, åtföljdt af störtregn och hagel skurar. Åskan slog slutligen ner i trädgårdsföreningens större byggnad, samt förstörde en del af taket och brädfodringen, likvälicke betydligt. En vattentunna som var ställd under en af takrännorna genomborrades på ett par ställen så att vattnet i densamma rann ut. Haglet, som be-: stod af klara, fasta isstycken af nötters storlek, lärer icke skadat den växande säden. Luften, ehuru varm, är nu mindre qvaf och det ymniga regnet skall otvifvelaktigt utöfva ett välgörande inflytande på återväxten af gräset å de skördade ängarne. Askam nedslog förliden måndag i en större lalugård i Kungsängen Hangelösa och uppbrände lensamima. helt och hållet. Med knapp nöd rädlades kueaturen undan lågorna. — Hit Guldbröllop. I Jemtlands Tidning skrifves: En fest, som man vill påstå ej förr firats i JemtJand, hölls i S.ndags, då f. häradsdomaren Olof Larsson i Brunflo och Thorvalla samt hans hustru Kerstin Sahlberg firade sitt guldbröllop eller 50:de årsdagen af deras giftermål. De åldriga makarne äro vid fulla såväl själssom kroppskrafter. -— Ny tulltariff för Nederländska Ostindien. Den handelspolitik, som konungariket Nederländerna förut följt i afseerde på sinn besittningar i Ostindien, på Java, Sumatra och Borneo m. fl. ställen, har, som man vet, varit icke så ringa prohibitiv. Emellertid har den statsekonomiska vetenskapens framsteg och de friare grundsatser, som öfverallt börja göra sig gällande, icke blifvit utan inflysande, äfven på denna handels: olitik. Ett vackert bevis derpå är den sednasst af generalstaterna antagna och aj regerimgen sanktionerade tariff för importexportt-och transitotullarne i nämnda be. sittnimgar och hvilken skall träda i kraf den 1. nästkommande Januari samt gällt i sex år eller till den 1 Januari 1872. Doc återstå ännu flera steg att taga: så hafv:i t. ex. differentialtullarne blifvit bibehållna ehuru endast vid vissa ariiklar, hvilk: draga lägre importtull om de åtföljas a certifikat att de äro nederländska produkter eller som draga lägre eller ingen export tull när de intöras till Nederländerna Denna differentialtull år hvad importen an lgår de tre första åren högre än de tre fö Ijande och meningen tyckes. sålunda var latt småningom alskaffa den. Ett ex: mplar af denna tariff finnes ti I genomstende för dem som sådant önsk .I på Posttidningens redaktions byrå, och tord för den stora allmänheten följande utdra vara af intr :sse. Införselstariffen. j Fria till införsel äro följande artiklar: stål stänger, plåt eller blad m. m.; trä, sågadt ell icke sågadt, till fartyg eller annan byggna spiror. master, åror och rundträd af alla sla; hornboskap, hi r. åsnor och mulor; koppi oarbetad, valsad eller smidd, deri inbegripi plåt och blad till fartygs förhydning, Du och spik; jem i stycken, pl i platta eller runda stänger, jernvägs axlar: och hjul, vattenoch gasledningsrör, gjut! eller valsade, iernbåtar, diverse stycken för byg nader af jern, bultar, spikar och jerntråd, a öre,, kettingar och gspel för fartyg; eck och tjära, stenkol och cokes; instrumentet a matermatiska, fysiska, tfältskärs-, optiska o musilkaliska ; böcker och kartor, estamper o oravwrer (utan ramat) samt musikalier; tafl Mt co MR me r a I