Aftonbladet – 21 juli 1865, sida 3

Om de af hr Marlette företagna gräfningarno i Egypten. Lieblein har såsom tillägg till ?Folkvännen? lemnat en intressant och upplysande afhandling om Nutidens upptäckter om de gamle egyptierna?. Denna skrift har blifvit mottagen med stor erkänsla af Folkvännens talrika läsare. . Oaktadt den stora allmänheten således haft anledning att göra sig förtrogen med de vigtigaste urunddragen af de gamla egyptiernas lif, ha vi dock trott, att ett utdrag ur en berättelse om de nyligen företagna gräfningarne i Egypten skall läsas med intresse, helst de derigenom vunna resultaterna kasta ett klart ljus öfver en period af Egyptens historia, som omfattar den aflägsnaste forntid. Vi vilja i vär framställning följa en författare i Revue des deux mondes, och den begagnade kronologien läta vi sä för hans räkning. De at hr Mariette sednast företagna gräfn.ngarne hafva i hög grad utvidgat vär kunskap om de gamle egyptiernas lefnadssätt och det märkvärdiga landets forntidshistoria i allmänhet. Vi ha honom atttacka för besittningen af ett ofantligt stort antal skulpturarbeten, inskrifter och monumenter, förskrifvande sig från en tid som ligger 4000 å 4500 är före vår tideräkning. Den som sett Sakkaria och Museet i Bulak, skall först rätt förstå att uppskatta betydelsen af de högst intressanta upptäckter, som kommit i dagen genom Mariettes forskningar. Han har till nuvarande slägtens beskådande framtroilat en verld, som under årtusenden varit så godt som otillgänglig för menniskor. Låtom oss följa den ouuröttlige torskaren på en resa till de ställen, som nu sednast utgjort skädeplatsen för hans undersökningar. Vi landstiga vid staden Bedreschin, på venstra Nilstranden, omkring 6 geograliska mil söder om Cairo. Här befinna vi oss enast på klassisk grund. Måhända fanns just på den plats, der vi gå i land, under Memphis välmaktsdagar en präktig kaj, der konungastadens talrika befolkning en gång färdades fram med samma brådska som invånarne i nutidens största städer. Nu är allt försvunnet. Här och hvar se vi väl ruiner efter murar, hvilka blifvit qvarlemnade såsom sorgliga bevis på forntidens storhet och glans. All brukbar materiel är deremot bortförd till Cairo, der den blifvit använd till uppförande af de klumpiga byggnader, hvarat Egyptens nuvarande hutvudstad består. Vi fortsätta resan till Sakkaria, vid foten af libyska bergskedjan. Här befinna vi oss just i raden af de ialla tider namnkunniga pyramiderna, som sträcka sig dafbrutet från Abu-Roasch till Fayyum. Den oss närmast belägna är uppförda trappstegsform och utmärker sig genom en högst egendomlig byggnadsstil Hr Brugsch anser på goda skäl att denna pyramid är uppförd af den fjerde konungen uti första dynastien. Vi ha således tramför oss Egyptens och verldens äldsta monument. Vi vilja först vända vär uppmärksamhet från pyramiderna och följa Mariette till de grafvar, som finnas spridda rundtorkring. och som vår ledare låtit i stor skala undersöka. Dessa grafvar, stumma vittnen om ett kulturfolk, som lefvat 6000 är före vår tid, erbjuda en högst egenomlig fysiognomi, De bilda små pyloner eller etstympade pyramider, hvilka stå tätt bredvid hverandra. Det egyptiska namnet på dessa minnesmärken betyder ?det eviga huset?. Mellanrumz