Article Image
rudtitel uppförda anslag till generalstabsfficerares bildande, anvisat ett belopp af 5000 rdr, för att, såsom understöd till före agande af utrikes resor under innevarande ir, tilldelas generalstabsofficerarne, kaptenerna DB. Nordlander och O. F. Taube samt kaptenen vid topografiska kåren C. E. Elfving och löjtnanten vid samma kår P. A, H. Stjernspetz, med 1500 rdr till hvar och en af dem; kommande behöriga instruktioner att meddelas för de 2:ne förstnämnde officerarne i kommandoväg, samt för de 2:ne sistnämnde genom chefen för topogratiska kåren. — Konungens hospitalsfond. K. M:t har, under den 9 sistl. Juni, förordnat statskommissarien O. F. af Sillen och protokollssekreteraren J. H. E. von Knorring att granska 1864 års räkenskaper för konungens hospitalsfond. — — Den tillförordnade regeringen hade i dag på förmiddagen sammanträde. — Representationsfrågan. 1 ett bref från Stockholm till Östgötha Correspondenten läses: Oaktaat tidningarne iakttaga en viss klek och försigtig tystnad med afseende på riksdagen, sysselsätta sig dock enskildt alla politiskt intresserade nästan uteslutande dermed. I hvilken krets man än må komma, samtalas nemligen om representationsförändringsförslaget och dess möjligen blifvande öde. Alla andra frågor stå tillbaka. Riksdagens horoskop är numera också ganska lätt att ställa. Man skulle till och med kunna beteckna dess gång i axiomatiska satser, )iktigt poaragrafera den. Sälunda: Riksdagen blifver uteslutande af politisk betydelse. Majoriteterna af de olika partierna inom bargareoch bonde-tänden komma att räcka hvarandra handen — för att med förenad kraft samverka i och för reformens framgång. Detta handslag innebär, att man intilldess den politiska frågan är afgjord, lemnar alla skiljaktiga meningar och sträfvanden i öfrigt derhän. Sjelfva jernvägsintressena, som hittills utgjort ett ständigt Erisäple, komma till och med at nedlägga sina anspråk. Uppropas de af enstaka röster, komma de troligtvis icke att finna någon resonans i det allmännaste tänkesättet. Blifver representationsförändringsförslaget erkändt, kommer troligtvis riksd gen att upplösas i enlighet med riksdagsordningens 80 och ständerna, enligt den nya, då antagna författningen, att kort derefter eller så snart som möjligt åter sammanträda, för att fullfölja det afbrutna riksdagsarhetet. Skulle förslaget deremot förkastas, blifver, efter alla anledningar, samma förslag, om ock med några få modifikationer, åter upptaget, hvarefter — i och med detsamma det blifver förklaradt hvilande — riksdagen afbläses — och derpå urtima riksdag. Så ungefärligen torde man få antaga att deras program blifver, som vilja retormen. I alla kretsar heter det för närvarande: ?Nu eller aldrig?. Lika hofsamt, fogligt och humant, som reformvännerna hitinulls handlat, lika beslutsamt komma de att utveckla sitt baner under riksdagen. Den grundlagsenliga mina, som de sålunda låta springa, skall inga krafter på längden kunna motstå. Under de år, som gått, har man till räckligt lärt att känna motståndselementerna och dessas metod att riksdag från riksdag med löftesfagra ord prata bort reformen, och man ämnar ej vidare låta insötva sig deraf. De anmärkningar, som göras, betraktas blott såsom undanflykter. Det heter derföre; Nu eller aldrig! Ivingas reformens vänner att begagna sig af nyssberörde 80 , skola de säkerligen ej heller underlåta det. En annan sak blitver, huruvida de modifikationer, som kunna ifrågakomma, derest förslaget faller, blifva till adelns och pr-sternas tördel eller nackdel. För vår del tro vi snarare det sednare, än det förra. Oantagligt är följaktligen icke heller att dessa stånd — derest de nu motsätta sig reformen — snarare sjelfva bereda sig en, efter deras uppfattning, mindre fördelaktig problemlösning, än eljest. Det tinnes alltid ett ögonblick i nationernas lif, såväl som i den enskildes, som utgör en vändpunkt, för de förre för sekler, för de sednare för lifvet. Ett sådant ögonblick blifver nästa rik: dag för vårt land. Isinom tid skola riksstånden nog komma i erlarenIhet deraf. I — AA! I

21 juli 1865, sida 2

Thumbnail