Aftonbladet – 19 juli 1865, sida 3

Hyuscn qvarstannlalr på UM: NORD AMERIKA. Från Newyork skrifves den 1 dennes: Förlidne vecka skulle municipalval hållas i Norfolk. Omedelbart förut återkallade regeringen den energiske generalen Gordon, som förträlfligt hållit derverande rebeller i tygeln, och lokalregeriogen öfvergick fullständigt i civilregeriogens händer. Följden var, att de benådade rebelloflicerarne och soldaterna absolut beherrskade valet och valde en fanatisk secessionist till mayor. Unionisterna vågade till största delen ej afgifva sina röster. Straxt efter valet börjades en formlig jagt på negrerna, hvilka förföljdes såsom vilda djur och svårt misshandlades. En hvit, som sökte taga dem i försvar, blef dödad. Lika afskyvärda scener föreföllo, säsom förut är nämndt, i grannstaden Portsmouth. Uti Richmond måste general Tery formligt proklamera, att med slafveriets upphäfvande äfven alla de lagar, som inskränkte negrernas personliga frihet, blifvit upphäfda; ty negrerna blefvo likasom före slafveriets upphäfvande förföljda med alla de chikaner, hvartill nämnda omensskliga lagar gåfvo anledning. Utistatens vestra del mäste general Hartuff genom ett edikt uppträda emot en af godsherrarne uppgjord komplott att formligt svälta ihjäl negrerna. Korteligen: öfverallt i Virginien uppträda f. d. slarhållarne emot emancipationen med oförsonligt trots, och på många andra ställen torde det ej vara stort bättre. General Grant har nyligen yttrat att man blott har att välja mellan de båda alternativen att antingen hälla stående en arm af 100,000 man, eller och förläna negrerna rösträtt. KINA. Enligt bref från Hankeu till Monitören går det lustigt till i det himmelska riket. Den 29 April gjorde 15.000 man kejserliga trupper uppror, som voro lägrade omkring tre timmars väg från staden, och lagade gig till — det var just efter teskörden, då europeerna göra sina uppköp — att plundra såväl nämnde stad som Utschangfu. Kinesiska myndigheterna begärde bistånd af franska konsuln, som i törening med sin engelske kollega skickade uppför floden en fransk avisoångare och en engelsk kanosbåt, för att i händelse af antall verksamt understödja förevaret. Dessutom disponerade man öfver 4 å 5000 trogna soldater samt vicekonungens djonker. I betraktande af allt detta afsiodo rebellerna från sin första plan och vände sig till ttrakten i det inre af landet, der de kunde räkna på säkert byte. Men innan de begätvo sig dit, nedhöggo de många invånare i Kinkeo, plundrade flera hus samt två af engelsmän hyrda barker, sedan de kastat besättningen i sjön. Sannolikt skola de söka uppvå Kiang-Si, för att förena gig med andra band, som stå under befäl af en general vid namn Pao. Upproret skall ha sin grund deri, att goldaterna icke på länge bekommit någon sold. LE onungen fick äpdgriattelt om uppfdret, sarmmtyltvdg bag din Grupper och