Aftonbladet – 14 juli 1865, sida 3

enligt fördragen är öppen för utländska fartyg. AMERIKA. Sydstaternas rekonstruktion enligt Johnsons system fortgår raskt. Slaterna Virginien, Norra Carolina, Georgia, Texas, Mississippi och Alabama hafva nu alla erhållit ny organisation och nya guvernörer samt blifvit återupptagna såsom unionsstater. Till dessa kommer Södra Carolina snart att sluta sig. Uti en af William Helden, provisorisk guvernör i NordCarolina, utfärdad proklamation heter det: Till statens färgade befolkning säger jag: I ären fria. Försynen har velat, att just det medel, som varit användt för att föreviga er träldom, skulle blifva verktyget för er förlossning från slafveriet. Det beror nu på er sjeliva, huruvida denna, hastigare än som var att förutse, erhållna frihet, understödda, som I ären af den hvita racens öfverlägsna intelligens och alla goda menniskors sympatier, skall blifva en välsignelse eller en källa till elände. Slafvenet och era förra herrars lagstiftning har under tvåhundra är förtryckt er race. Man kan således icke af er vänta, att I kunnen värdera och förstå de vissa bestämmelser och inskränkningar, hvilka innehållas i konstitutionen och lagarne, eller att I ur elafveriet kunnen medföra de kunskaper, som kunde göra er skickliga till uppfyllande af alla medborgerliga pligter. Ännu har aldrig ett folk genom ett enda steg och på en gäng kommit i besittning af sjelfstyrelse. Men I ären i likhet med det öfriga folket fria; I hafven densamma genom lagarne bestämda rättighet, åt hvilken alla andra medborgare hafva att glädja sig, att välja lefnadsbanor, hvilka föra eder till välstånd och lycka. Hädanefter måsten I ännu mer än förr hålla äktenskapet heligt: I hafven sjelfva att sörja för edra efterkommande. Härefter kunonen I icke allenast sjelfva lära att läsa, utan I kunnen äfven lemna undervisning häri åt andra, utan att behötva frukta de straff som förut hotat er. Men för att hinna till välstånd och lycka måsten I arbeta; och detta icke allenast om I hafven lust dertill, eiler endast för att skaffa de nöd!orfiigaste lefnadsbehoiven för er och era familjer, utan med uthållande flit för att samla ät er och dem. Om I blifven lata, om I bängifven er åt laster, skolen I icke mera hafva några vänner, och I skolen gå under. ?Du skull äta ditt bröd i ditt anleteg svett?, så lyder Guds bud. Den försyn, som förlänat eder frihe:en, fordrar af alla skapade varelser en nyttig verksamhet. Eder race skall dö ut, om I icke följen denna försynens befallning. Frihet är icke detsamma som att göra allt hvad man vill, utan att hvar och en genom sin flit, sin återhällsamhet och måttlighet kan förbättra sin ställning och glädja sig åt frukterna af stt arbete, så länge han lyder lagarne. Jag hyser inga fördomar mot er, tvärtom, som hvit man erkänner jag er som den svagare menniskoracen, hvilken man derföre bör visa så mycket större deltagande. Alven kan jag icke glömma, att under rebellionern så många at er kämpat för unionens upprät: hållande, och att de af er, hvilka qvarblifva i slafveriet, aldrig hafva försökt att med väpnad hand sjeltva tillkämpa sig friheten. Jag skall strängt tillse, att ingen beröfvar er friheten, att edert lif och er egendom skyddas och att man till er utbetalar lönen för ert arbete. Men för dem, som äro lata och liderliga, skall ja blifva en sträng domare. Jag förblifver er vän, få länge I ären trogna er sjellva, så länge I lyden lagarne, arbeten och allvarligt eträfven att förbättra er ställning.? Guvernören slutar med Lincolns oförgätliga ord: Och nu med välvilja för alla och ovilja mot ingen?, öfvertager jag det åliggande, som mig af presidenten blifvit uppdraget, på det högtidligaste uppmanande folket i Nord-Carolina att lemna sitt understöd åt det etora verket al styrelsens återupprättande samt statens återställande under unionens skydd, välgerniogar och välsignelser.? ERE