böjliga; hvilket allt är en verkan af blodet som cirkulerar mer och mindre hastigt efter hvars och ens år och helsa, ehuru nu efter min tanke ...? ?Välsignade Santa Barbara! Amnar ni hålla en föreläsning för mig?? Jag skall gä tillbaka, jag skall koncentrera mina tankar, jag skall. Godt, godt, berätta bara.? Sälunda Kppmanad berättade don Candido utförligt allt hvad som denna förmiddag tilldragit sig hos Arana, i klostret och vid stranden, hvartill åtgick en god halitimma några hundrade adjektiver och ett par dussin afvikelser från ämnet. Daniel lyssnade noga och uppgjorde sin plan med vanlig hastighet och skarpsinnighet. Tycktes somnambulismen förbrylla honom mycket, frågade han don Candido. Mycket; först blef han förundrad, tveksam, osäker, sedan blef han uppretad och ..7 Och så betraktade han än er och än don Felipe ?? Ja, och med en min, som om han hållit på att mista förståndet.? Han tviflade säledes . Han är elak och pkunnig — således också vidssephg?, sade Daniel halfhögt. Är deticke förfärligt?? fortfor don Candido. ?D fia Marcellina sade ju, att Gaete sof middag i hennes hus? Ja? Hvad var klockan då?? Ungefär half fyra.? ?Nu är hon en qvart öfver fem?, sade, Daniel och såg på sitt ur. Gaete hade ätit middag med dofia Marcellina och henneg systerdöttrar.? Då har han också druckit mycket, sade Daniel som för gig sjelf. Nåväl, bvad säger du derom? Hvad skola vi göra? SVi skola genast gå ut, sade Daniel, steg upp och hemtade sina pistoler och sin kappe. Nu skola vi gå, sefior4, tillade hov, då ben återkom fill falonged