Aftonbladet – 10 juli 1865, sida 2

Han var dock god federalist?, invände Marilio. Och ännu bättre dryckesbroder, Det är sannt, general; också är det möjligt att orsaken till hans sjukdom kan sökas i vinfatet. I alla fall skall djefvulen snart taga honom, om Lavalle segrar, honom och flera till, sefior Marifio.4 Som — er och mig till exempel? SMöjligt. Men det är icke det värsta. Huru, general? Det värsta att vi ej kunna vara vissa på att Lavalle icke segrar. Han är tapper och djerf,4 SMen vår styrka är tre gånger så stor, Jag har intagit Victor:ahöjden med tredjedelen af den styrka, som försvarade den, sefior Marifio4, sude generalen allvarsamt. Men det var spaniorert, menade redaktören. Ja, visst! Det var spaniorer, hvilket vill säga att de förstodo både att slåss och att döt. svarade generalen torrt. Men våra trupper äro icke mindre tappra. Jag vet det. Icke destomindre kunva de blifva besegrade likso spaniorerna, Men vi hafva rättvisan på vår sida. På slagfältet finnes ingen rättvisa, sefior Marifio.X Men entusiasmen ? Fjones också hps unitarierna.4 Det vill säga...4 SAtt de skola slåss, och ej ens djefvulen sjelf vet hvem som vinner. GeneralX, utbrast Marifio, Evi äro öfverens! Jag vet det sedan länge, svarade Soler. Det förundrar mig ej, general; ni har sett revolutionen. Jag har uppvuxit med den. Men intet af hvad som dervid tilldrog sig skall kunna jemlöras med den klämma, hvari federalisterna skola komma om Laval e segrar. Det blir då slut med dem alla, och föret med er Och. ng seBor Mario. c0a8? Hvarför det, geuerali