Aftonbladet – 8 juli 1865, sida 2

och Amerika utsträckte tum för tum sin frihet under loppet af 15 år. Buenos Ayres var i denna strid hvad Gud äri universum, den medelpunkt som lyste öfverallt och kring hvilken alit vände sig. Dess vapen, dess män, dess skatter, saknades ingenstädes, och Spanien mötte öfverallt antingen em man, en id, eller efterhärmning af Buenos Ayres. Men Spanien stridde tappert och modigt; det utgöt blod för blod; revolutionen var dock för stark och för omitlig för att Spanien skulle kunnat qväfva den i sin hand, och då Spanien en gång var besegradt i Amerika var också dettas oberoende för alltid befästadt. Frihetsdrycken var emellertid tagen ur en alltför het brunn, för att kunvainskränka revolutionen inom det politiska och borgerliga oberoendets gränsor. Friheshjeltarne ville något mera, stridde för något mera. De begärde en fullkomligt social rzvolution, en fullständig ombildning af det samhälle som Spanien uppfostrat i inqvisitionens och absolutismens mörker, i tre århundradens ärfda fördomar. fn politisk fristat, och på samma gång en koloni med sociala, lagstiftande, filosofiska traditioner från moderlandet skulle hafva varit en vidunderlig anomali. Att deremot bryta med de gamla spanska fördomarne i polit:k, handel, litteratur och till och med sedvänjor, var att rycka tiden refermerande insegel på revo utionen och att ställa sig i jemuhöjd med less gängse åsigter. Midtunder vapenbullret gick Buenos Ayr-s, ufvudstaden der alla landets tankar föreade sig, liksom dess kontingent af vapenöra män i striden, med stora steg framåt ä den sociala revolutionens stråt. Alla oloniens traditioner föllo HA republikens i3 Ä ud: Dennes grunder upp