Aftonbladet – 8 juli 1865, sida 2

tillät äregirighet och vidskepelse förqvälvi den nya verldens lysande bestämmelse. Det sydamerikanska folket var emellertic icke utan medvetande. om sin förslafvad belägenhet. Söderns natur hade ej förne kat sin vanliga frikostighet då hon tilldela de sydamerikanerna ett skarpt förstånd och en liflig inbillning, hvartill kom att de varma, stolta spanska blodet rann i dera ådror. De stora hvälfningar, som i slute af förra seklet skakade Europa, blefvc sent kända i Sydamerika, men de blefvo dock bekanta der. Några afadertoude sek. lets böcker, nåsta af franska lagst ftande församlingens debatter, några af franska re. publikens tidvingar smugglades in bland de handelsvaror, hvarmed moderlandet Spanien försag sina söner, och så spridde sig revolutionens frö, grodde och spirade upp, hägnadt af kloka och talangfulla, eh.ru förbisedda män i kolonierna. Sålunda förbereddes en omhvälfning, för hvars utbrott endast saknades ett gynnsamt tillfälle, Detta anskaffades af franska revolutionen. Fernando VII blef störtad från sin tron, som ou stod obesatt. Rikets kolonier gåfvo sig sjelfva hvar och en sin styrelse, eller, rättare ragdt, styrde sig sjelfva så godt de kunde; Buenos Ayres, vicekonungens residens, beslöt göra på samma sätt, och sålunda uttalades det första frihetsordet den 25 Maj 1810. Detta steg var signalen till en revolution öfver hela Sydamerikas fastland. Den tanke om i Buenos Ayres blifvit uttalad elekricerade hela landet, och efter den första lixten på Amerikas himmel började en storm af strider och ära, hvarvid tvenne politiska trosbekännelser, tvenne verldar, ned väldigt brak stötte tillsamman. Spaten försvaratte Att herradöme tum för tum