Aftonbladet – 8 juli 1865, sida 2

AMALIA. Boman i tvenne delar. Ar Jose Mäårmol). ÅTTONDE KAPITLET. Högqvarteret i Lujan och det i Santos Lugares. Tiden hade nu framskridit nästan en vecka: det var den 22 Augusti. Himmelens och dagens drott nedsteg, insvept i sin guldoch perlemorskiftande mantel mot. den horisont som begränsade de smaragdgröna slätterna, jemna som en lugnad sjö. Hans panna bar ej det rubindiadem, hvarmed han inom tropikerna myckar Big i aftonens och afskedets stund; ej heller omgafs han af dessa strålande ljusgårdar, Bom öppna sig kring hans palats ide regioner der det södra korsets konstellation glimmar på den mörkblå grunden. Nej, hos oss, öfver la Platos slätter går solen ned utan lånad prakt. Skaror af skogsfåglar drogo mot vester, liksom för att följa solen, medan sommarvinden andades på det höga gräset så att let gick i djupa vågor, eiler lekte med någon at de vilda hästarnes man, der den stod i öknen, med biicken fästad på den nedgå-ude solen. Rela naturen bar denna msetankoliska, , endtliga och på samma gång storartade präsel, som synes afspeglu sig i det argentinka folklynoet med dess djupa känslor och ) Se A. B, n:r 83—85, 57, 89-92, 94, 96—102, 104, 106, 107, 109, 112, 113, nå (BI, 119, : 124 (B-—LW, 129--184, 185-—188, 140