Aftonbladet – 4 juli 1865, sida 3

komme — ett förhållande, hvari man dock hop pades och motsåge snar förbättring. Om undervisning i sång och musik. Afven för denna undervisning var ett program uppgjordt och meddelades mötet. Mot detsamma anmärktes hufvudsakligen, at! det skulle vara för undervisningen i sång myc ket hinderligt, om den anordnades efter läsklas ser, så att hvarje läsklass för sig finge sin sång ning. Fördelningen måste ske efter olika fal :enhet och framsteg i ämnet — en anordning um äfven från ett och annat håll påyrkats mec itseende på teckningsöfningarne, ehuru den dervid ansågs jemiörelsevis midre nödvändig. Stor uppmärksamhet borde egnas deråt, att ynglingar, som antingen befinna sig nära eller ock redan inträdt i målbrottet, bletve från sångolningarne afhållne, helst de derigenom kunde ådraga sig sångröstens förlust. Under den tia Jå ynglingen vore i målbrottet, kunde han i stället erhälla annan undervisning, som bidroge ull hans musikaliska utbildning, såsom i tonträflning, andhemtning, riktigt uttal, musiken: ieoretiska grunder o. s. Vv. Ynglingarnes öfvande på bleckinstrumenter skulle, iall det ens borde förekomma, ske meo stor varsamhet, enär den dermed förenade an strängningen kunde för ej fullt utbildade bröst uch lungor, isynnerhet under målbrottstiden, lätt vlifva tarlig. Hellre borde de öfvas på violir eler fortepiano. Kammarorglar vid ledningen a. koralsång vore nyttiga. dock borde sångarne ät ven ölvas att otan tillhjelp af instrument håll: tonen. Om läroverkens biblioteker. Då boksamlingarne icke ännu vid alla läro verk erhållit särskildt aflönade föreståndare, ytt rades önskan, att arvode åt bibliotekarier mått ofverallt beredas, enär rektorernasvärligen kund: egna tillräcklig vård åt bibliotekena eller hatvi ud att hälla dem öppna för allmänheten. Der bibliotekena egde större ullgångar, såson I flera at de gamla stiftsstäderna vore förbållanlet, borde tramtör allt saväl svenska som ut ändska lärobokslitternturens bästa alster till lä rares och lärjungars tjenst vara att tillgå. Li kaså påpekades nyttan af anläggning aflärjunge biblioteker. innehållande lättare lektyr i historia. naturkunnighet, modersmålets litteratur o. s. v. Om de ekonomiska angelägenheterna. Med afseende på dessas allt mer tilltagande mängd och den menliga inflytelse, deras Desör ande måste utötva på rektorernas egentliga och vigtigaste åligganden, beslöts att ull ecklesia stkdepartemenmtet ingå med anbållan, att, on nöjligt, utväg måtte beredas dertill, att någor iel al de mängialdiga sckreterareoch kamrerare söromål, som nå tynga på rektors verksamhet. sundl deriirån afskiljas. Elter en-körtare Ofverläggning om åtskilligs rdningsfrågor, som ofta. torekomma under rek orsembetets utdining, afslutades detta rektorer us första möte ai statsrådet Carlson med ev sjertligt och kraftiulit tal, hvari hr statsrådet orklarade sin synnerliga tillfredsställelse mec iet allvar och den samdrägt, hvarmed de vig iga öfverläggningarne hade förts, och hvilke: otvade de bästa trukter för allmönna under ingens högvigtiga sak, älvensom hr statsrå ade de närvarande varmt på hjertat vigten deraf tt skollagstiltningen i alia sma delar med viset och kraft bleive tillämp Derefter henuro rektorerna genom den äldste bland dem, ektor Annerstedt, hr statsrådet sin vördnadsulla tacksamhet för den mångåriga outtröttliga erksamhet, hr statsrådet utöivat till elementar iroverkens bästa, och särskildt för det tillfälle ill personlig beröring och gemensam öfverlögging, som blifvit de närvarande beredt genon et nu afslutade lärorika sammanträdet, af hvilet, enligt deras öfvertygeise, ett flertaldigt och araktigt gagn skulle hemtas för läroverken.