Aftonbladet – 4 juli 1865, sida 3

lemna ett icke lätt förgätet minne af denn; dag.4 Rektorsmötet. (Forts. från gårdagsbl.) 2. Om gymnastik och vapenöfningar, Det erkändes såsom ett at vårt nuvarande ele mentarundervisnings största företräden, att till börlig vigt lades på ungdomens fysiska utbild ning. Likaledes vitsordades från flera håll de stärkande och lifvande inflytande, som gymna stiköfningarne utöfva på ynglingarne. I allmän het visade och desse, derest öfningarne leddes af .en skicklig lärare, håg och lust för desamma. —AÅ andra sidan framhölls, att den genom gym: nastikundervisningens utvidgning ökade arbetsti. den stundom förekomme betungande, så att lär. jungarne, isynnerhet de på skolans högsta sta dium, begärligt begagnade anledningar till be frielse. Vapenöfningar voro på de allraflesta ställen införda och visade sig utöfva ett särdeles lyckligt inflytande. Detta gällde såväl marscher och rörelser som handgevärs-exercisen. Här och der hade äfven ålskjutning förekommit. På ett och annat ställe hade några äldre ynglingar in trädt i frivilliga skarpskyttekårer, dock så att de bildade en egen trupp under sin lärares bett och endast vid allmänna öfningar (i kompam eller bataljon) voro tillsammans med den egentliga kåren. På några ställen hade fria gymnastiska lekar varit anordnade; önskligt vore att sådana öfveri föras. gymnastik beviljades af rektor i samrad med gympastikläraren och läkaren, hvil ken sednares ord ansågs böra gifva u slaget. På n befriades utom de med någon sjuk stade äfven konfirmanderne och de beredde sig till atgångsexamen. läkarebesigtningen lades stor ns graden at noggrannhet derLes n vara olika. Samma förhå r ned beloppet af det arvode, som läkaittningen erhölle. r och der icrekomme, att ynglingar oloflidioge sig ötningarne, hvilket bestraifades såsom annan försummelse. Den önskan vitrades, att i de städer, der förhäliandena wet medgåive, under den varmare årstiden ungdomen borde öfvas i simning och yl ne under samma tid inställas. Endast på et e hade hela ungdomen antagit en enkel och passande unitorm, hvilket befunnits icke vara utan vigt lör utbildandet af en god anda inom overket, älvensom medföra andra fördelar, m flärdlöshet i klädedrägt m. m. Det tillkännagafs, att förslag till program för undervisningen i gymnastik och vapenkonst vore af sakkunnig person uppgjordt och berodde på stadjästelse. Enligt detta program skulle ofningarne helst förläggas till förmiddagarne och upptaga för samma ynglingar endast en half imma hvarje gång. HI. Om tukts och ordnines handhafvande inom läroverken. Såsom de verksammaste medlen för disciplinens upprätthållande erkändes upplysning och förmaning i sann kristlig anda, en jenmn, allvarlig och kärleksfull behandling samt ew godt föredöme. Der dessa saknades, vore andra yitre. medel töga verksamma. Bland sådana yttre medel iramhöllos företrädesvis s. k. anmärkningsbocker, som åsyftade en oatbruten korrespondens mellan hemmet och skolan. Sadana böcker hade på flera ställen med fördel varit använda, särteles der tillfälle töretunnits till lifligare vexelerkan mellan skolan och hemmet, äfvensom der tt närmare förhällande mellan lärare och lärungar utbildats; på andra ställen hade man cke af dessa böcker tyckt sig hemta åsyftad wytta och derföre atskaffat dem. Kroppslig aga användes nu för tiden ganska ällan och ej utan föregående varningsgrader. Hvad ungdomens sedliga törhållande utom skoan anginge gåfvos deråt från olika ställen olika itsord. Det tölle dock af sig sjelf, att det insenstädes kunde vara sådant att man ej skulle nska det vara bättre; helst mycken råhet och dygd natwiigen inkomme i skolan ibland der nträdande nya uppsättningar. På icke få stälen hade upptäckts frestelser til hemliga laster, wvariöre stor uppmärksamhet, kristlig vishet och rannlagenhet vid förekommande fall å lärarnes ida vore ar nöden. Im lärarekandidaters vägledning under profåret. Då läroverken hittills iätt mottaga unga lärare. om ofta icke vunnit någon praktisk erfarenhet, ore det en lycklig och helsosam förändring, att ågon tids utötning af lärarekallet blifvit såsom ilkor för erhållande af anställning såsom lärare öreskritven. Åiven de unge män, som önskade ilda sg till lärare, hade stundön: sjeltve belagat bristen på tillfälle att genom praktisk öting prötva eller utveckla sina anlag. Mot det nu gifna swadgandet i detta hänsende skulle kunna invändas. att, då en oertaren irare under prolaret tidtals skulle mtaga den rdinarie lärarens plats, undervisningen kunde omma att deraf lida. Faran häraf vore dock ke att frukta för, enär lärarekandidaten på sin öjd åtta timmar i n skulle undervisa och etta borde ske i olika ämnen inom ett par elr te klasser samt i rektors eller annan erfaren rares närvaro. Dessutom borde kandidaten der början af profaret hufvudsakligen athöra ; äldre Järarnes undervisning samt törst smångom börja att sjelf mer och mer lägga hand d undervisningen En annan betänklighet vore den, att medela ynglingar kanske genom en tidsförlust och n kostnad, profåret medförde. afskräcktes från t egna sig åt lärarekallet. För att afhjelpa enna svårighet hoppades man att något underöd kunde beredas lofvande lärarekandidater Rektors åliggande med afseende på lärarekandaten borde bestå der, att han med uppmärkimhet följde hans första försök och enskildt eddelade honom nödiga råd och anvisningar. lika sätt att dervid gå tillväga uppgåltvos och rordades. Om tecknings-öfningarne. En ny plan för dessa var uppgjord och medlades mötet för inbemtande at dess yttrande. nligt denna plan skulle frihandsteckning öfvas lärjungarne i de 4 nedre klasserna 2 timmar varje vecka. I de öfriga klasserna skulle detta roämne innefatta både frihandsoch georbetrisk ckning. Såsom ledning skulle begagnas dels reteckning af läraren på stora svarta taflan, Is förläggsplancher, dels modeller af gips eller Ä. Planen befanns i sina grunddrag ändamålslig. Likväl anmärktes, att om vid teckningsningarne det blefve nödvändigt att kombinera : ika klasser, sådant alltid borde ske med mycn varsamhet, på det ändamålet med öfnin-: rne ej måtte i någon mån förtelas. Då detta roämne egde stor betydelse såväl för utbild-; ng af den estetiska smaken som för det indu-!; riella lifvet, beklagades, att det i anseende till isten på fullt dugliga lärare, särskilda ritsalar h tillräcklig materiel icke ännu intagit den