Aftonbladet – 4 juli 1865, sida 2

Itressen, med yttersta otälighet afvaktat nä för Norra och bodra Tjust: possessionaten Carl Rydström på Segergärde. RESER OR Eldsvådan i Carlstad. Det förfärliga slag, som träffat hufvudorten i Wermland, den idoga, lifliga staden vid Clarans utlopp, har härstädes, hksom troligen öfverallv i landet, gjort ett högst smärtsamt intryck. För ögonblicket befinner man sig dessutom i en så mycket pinsammare stämning, som alla närmare underrättelser om olyckan saknas. Telegrafen, som eljest sätter oss i ögonblicklig förbindelse med de mest aflägsna orter, har i detta fall icke förblfvit i verksamhet llängre, än som nätt och jemnt erfordrades I för att gilva en kort antydning om olyckans I fruktansvärda omfång. Ännu i dag vid middagstuiden, då detta nedskrifves, har någon direkt telegrafförbind-lse med CarlI stad icke blifvit återställd, och de många, som, såväl af deltagande för vänner och fränder som med afseende på enskilda inmare uppgifter om hvad som blifvit fö stördt och hvad som tilläfventyrs kan ha blifT vit räddadt, lefva nu i samma smärtsamma fovisshet, som om vi befunne oss i längesedan förfluina tider, då man ännu icke hade någon aning om telegrafer och telegrafunderrättelser. Så mycket är dock, tyvärr, redan kändt, att man vet att här erfordras ett kraftigt ingripande såväl från de offentliga myndigheternas som från den enskilda välgörenhetens sida för att, såvidt siz göra låter, lindra nöden och sörja för de mest oafvis liga behofven för ögonblicket. Mt ofticiella bladet för i dag erlar man, att regeringen redan ställt 4000 rdr till landshöfdingeembetets disposition för ändemålet, och vi göra oss förvissade att dessa medlel på lämpligt sätt disponeras. Åtskilliga behof före finnas likval i ett ögonblick sådant som detta, med afseende å hvilka andra hjelpmedel än penningar erfordras. Det är ant I befara att mellan 4 och 5000 menniskor äro husvilla, och den sta frågan som framställer sig är den: huru skola alla dessa finna tak öfver hufvudet? De få hus, som tyckas ha blifvit räddade, torde förslå blott för en ringa bräkdel af de brandskadade. Visserligen har man det präktiga, rymliga expositionshuset vid hamnen, hvilket kan I förmodas hafva, till följd af sitt isolerade läge, undgått lågorna, och der torde ett icke obetydligt antal menniskor kannta herbergeras. Men utan tillfälliga anordmingar måste dock det stora flertalet, efter all anledning, sakna tak öfver hufvudet. Till dess bättre skydd kan anskalftas torde det derföre förtjena tagas i betraktande, huruvida icke från närmast tillgängliga kronans förråd borde ställas till de husvillas förfogande så mycket tält, som möjligen kunna finnas tillgängliga och vara behöthga. De betydliga upplag af trävaror, som pläga finnas vid stadens uthamn, Kanike-näset, torde äfven erbjuda materialier till uppkastande af provisoriska skjul, och sålunda tillfälligt skydd kunna på ena och andra sättet beredas de husvilla invånarne. Med glädje erfar man redan i går, att man haft omtänksamheten att genast från gramnetaden Kristinehamn expediera en ångåt med lifsförnödenheter, och platsen är lyckligtvis synnerligen väl belögen för att kunona från alla orter erhålla lätt tillförsel af det nödtorftigaste, endast ändamålsenliga och skyndsamma åtgärder för deras anskaf; fande vidtagas. Det lider icke något tvifvel, att då detaljerna rörande denna stora olyckshändelse en gång blifva kända, skall deraf, liksom af alla dylika, mången lärdom vara att hem a. Redan nu utgör densamma en ny och kraftig påminnelse om angelägenheten att hafva sin egendom, så löst som fast, brandförsäkrad; ty det lider icke något tvifvel, att fastän brandförsäkringssummorna i Carlstad. uppgingo till högst betydliga be lopp, det dock torde visa sig att ganska mänga bland stadens invånare icke haft sin egendom försäkrad. Det är att hoppas, att den allmänna välgörenheten skall nu såsom alltid visa sig beredvillig att bidraga till den första nödens afbjelpande; men det är naturligt, att de, som förlorat allt hv:d de egt, icke kunna vänta att till skänks återfå det. Måtte man erföre, af den olycka som trälfat nu ifrågavarande samhälle, hemta så allmänt som möjligt en lärdom med afseende på vigten af att brandförsäkra sin egendom. En af våra statsinstitutioner, telegrafverket, har här äfven fått en vink, som vi hoppas icke skail gå för densamma förlorad. Det synes nemligen af högsta vigt, att då en telegrafstation träffas af en olycka, sådan som den hvilken nu öfvergått Carlstads station, man är beredd på att geaust provisoriskt återknyta telegrafförbimådsen. Det! tyckes ingalunda erbjuda nägra söfvervinnerliga svårigheter att i detta afsende uttänka någon lämplig utväg. Att man ickel na var beredd derpå må vara mer eller mindre ursäktligt, då man icke fått afhändelserna någon påstötning att åt detta häll rikta sitt förutseende, men det synes dock ha dröjt mer än tillbörligt länge att få en provisorisk förbindelse återupprättad, och det har härstädes hos mången väckt både förvåning och förtrytelse, att detta icke längesedan skett. För att bereda deltagande menniskovänner tillfälle att med sin skärf bidraga till nödens afhjelpande, hafva subskriptionslistor för insamlande af gåfvor redan blifvit på flera ställen framlagda och sådana äro ärfven utlagda på Aftonbladets utdelningskontor vid Mynttorget och vid Drottninggatan n:r 34 (hörnet af Odensgatan). Äfven erfara vi att Södra teaterns morgondagsranracantatinna mifvaana ll förvnsn får dn