dorna, der Rosas regeringsperiod beskrif. ves, uppteckna offren för hans tyranni, de nemligen, som hafva fallit för dolkar eller kulor vid de offentliga morden. Vid sidar af namnen Rosas, Oribe, Maza, af alle dessa ryktbara, det argentinska folkets böd: lar, skall oupphörligt inskrifvas förtecknin. gen på de martyrer, som nekade att bi draga till fäderneslandets förnedring och förderf. Men Gud allena har i sin eviga rättvisag bok upptecknat de ännu flera off. ren, som fallit för dessa röfvares moraliska förtryck. Gud allena har räknat dessa mödrar, som stapplat i sin graf öfver sina sö ners blodiga lik, dessa qvinnor, som hastat till en annan verld för att blifva återförenade med den make, som blifvit dem frånryckt genom Rosas dolk eller genom hans blodgiriga bödelssvärd, han, denne maktens tiggare, som, förjagad trån sitt fädernesland, sålde sin hand och sin själ åt den främmande tyrannen, för att i ett oskyldigt folks blod, släcka sin törst efter brott, och öfver hvars hufvud efterverlden skall hopa sitt förakt och sin afsky! Gud allena vet huru många argentinska qvinnor, som steg för steg dragits ned i en förtidig graf genom de oupphörliga sorger ech sinnesskakningar, som denna blodbesudlade tid beredt dem! ?Daniel?, sade fru Dupasquier, vi måste alla bort härifrån; ni och Eduardo, i morgon, i dag om det är möjligt. Amalia, jag och min dotter, så snart vi kunna följa eder.? ?Eodt, godt, setiora. Nu skola vi ej tala derom; ni behöfver hvila och ro.? ?Och tror ni att ro och frid kan finnas i detta land? Tror ni ej att jag hvarje ögonblick måste darra för er säkerhet. Dessutom, då en gång Roses misstankar blifvit riktade på mig, skall jag blifva utsatt för oupphörliga förolämpningar och hvar och en som kommer hit skall blifva bevakad och förföljd. Inom åtta dagar äro vi kanske befriade från detta förtryck. Nej, Daniel, nej. Guds öga har vändt sig bort från vårt land och vi hafva blott olyckor att vänta. Amalia får ej heller komma inom våra dörrar. cAmalia har också haft besök af Vic torico. Son också?