blefve åtminstone de första stegen tagna närmare det stora mål, som aldrig bör lemnas ur sigte, och hvilket det tillhör framtiden att slutligen uppnå, nemligen att sammanknyta rikets handelsflotta med dess örlogsmarin. 31:0. Den del af sjöbeväringen, som under fredstid är förpligtad till vapenöfning, bör öfverflyttas till armen, med förbehåll att vid kri, stillfälle åt sjöförsvaret öfverlemnas så stor del, som för krigsfartygens bemanning må kunna erfordras. 32: :0. Marinregementets åligganden böra ej ingå i bemanningen af fartyg, utan uteslutande blifva famisonstjenstgöring. Genom en sålunda oafruten Hoföring i land, skulle detta regemente utveckla sig till ett fulländadt infanteri, berättigadt till ett af de första rummen inom detta vapen; hvarjemte tillfälle blefve att i stället för marinsoldaterna, sjökommendera ett större antal matroser och båtsmän. 33:0. Sjöförsvaret skulle således, enligt hvad nu i det föregående blifvit föreslaget, till fartygens bemanning hafva att tillgå: SkärgårdsFlottan. anilteriet Officerare....... 96. Underofficerare 148. 60. Matroser och jungi 400. — Kanonierer ... — 200. Skeppsgossar 280. — Båtsmän .... 1906. Summa 3502. 2232. I alla tider har en handling, som åsyftat en genomgripande förändring, mött motstånd och varit förenad med svårigheter. Det kan derför icke förväntas, att detta förslag till ombildning af Sverges sjöförsvar skall härifrån göra ett undantag, eller vinna ett odeladt godkännande. Hvarje upplyst vän af yrket måste dock medgifva, att en grundlig reform uti de flesta institutionerna vid K. M:ts flotta är af behofvet påkallad. Länge har detta varit erkändt, men det stora arbetet har alltjemt blifvit undanskjutet, och de långvariga meningsstriderna, som ohejdadt fortgått, finfva ej frambringat någon frukt, blott burit vittnesbörd om svårigheten att komma till en gemensam åsigt. Det är icke för tidigt, efter en fyratioårig inbördes strid, under hvilken nationen alltjemt blifvit gäckad uti sin rättmätiga förväntan på ett med stadgade åsigter grundade sjöförsvar, att nu öfvergå från ord till handling. Genomträngd af denna öfvertygelse, har jag samvetsgrannt pröfvat hvad som kan vara till fäderneslandets gagn och den enskildes belåtenhet, samt med denna ledning sökt att utarbeta ett för Sverges förhållanden lämpadt förslag, hvilket med lika mycken kärlek och omtanka omfattar såväl det ena som det andra af hvad som fordras för vårt sjöförsvar, och hvilket. till sina grundlinier och sin syftning, är i fall öfverensstämmelse med K. M:ts nådiga proposition till sednast församlade rikets ständer. Gillas detta förslag, skall frukten af mitt arbete ej blifva utan nytta. I stället för den nuvarande ofulländade s. k. skärgårdsflottan? — hvilken genom sitt outvecklade skick missledt mången att anse skärgårdskrigets hela konst bestå endast i det lilla sjömanskap som erfordras för att kunna styra en kanonbåt, skjuta och ro — erhölles, utan ökad kostnad, ett för sitt yrke krigsbildadt skärgårdsvapen, som kände krigets alla fordringar i skärgårdarne framför vår hufvudstad och andra vigtiga delar af vår kust. Genom sin kunskap i minkriget och praktiska skicklighet ibyggandet af fältverk, stängsellinier, broslagning m. fl. pioniärarbeten, skulle detta vapen blifva af största nytta äfven för striderna på land. Iegenskap af ett grundgående flytande artilleri, framdrifvet medelst ångkraft, fyllde det en lucka uti våra försvarsanstalter: det blefve för vår armå en kraftig hjelptrupp, hvilken med sina grofva ansarskyddade kanoner vore vid hennes sida är hon nalkades skärgården, kunde med sitt lätta landstigningsartilleri uppträda på en terräng, otillgänglig för fältartilleriets anspann, samt derjemte, på våra inre vattenvägar, under en fortsatt strid, följa henne längst in i landet, om sådant blefve nödvändigt. Och i och med detsamma från K. M:ts flotta utbrötes ett sålunda sjelfständigt vapen under form af ett skärgårdsartilleri, så natuiligt för Sverge, och för hvilket svenska folket instinktmessigt uttalat den lifligaste åstundan, vunne fäderneslandet äfven ett sjelfständigare och mera fulländadt örlogsvapen. Då, renad från elementer, som aldrig borde henne tillhört, enär de, om ej helt och hållet försummade, alltför mycket draga uppmärksamheten från den verkliga sjötjenstgöringen, skulle svenska flottan, i anda och riktning blifva hvad en örlogsflotta är i andra änder, och med visshet tillvinna sig det höga anseende, hvartill detta vapen, rätt vårdadt, kan ippbringas äfven i ett fattigt land; ty det är beälets och besättningarnas yrkesskicklighet samt artygens duglighet, ej det stora antalet, som adlar en örlogsmarin.