Aftonbladet – 30 juni 1865, sida 2

Nåväl; men antagom dock att kriget förlänges, huru skall jag kunna lefva, så länge skild från Amalia ?? I så fall skall du få se henne, men ej vid Barracas.? Kan jag få komma in ett ögonblick, mina käre värderade disciplar?? frågade don Candido, hvars hvita mössa i detta ögonblick visade sig i dörren, som han höll halföppen. Stig in, min käre, värderade lärare?, sade Daniel. Det har inträffat något, Daniel, det har händt, tilldragit sig...? ?Vill ni vara god säga mig strax hvad det är, sefior don Candido?? ?Händelsen var att jag spatserade i förstugan; ty då jag, liksom nu, har ondt i hufvudet, finner jeg mig väl af litet rörelse, liksom af att använda apelsinskal på tinningarne. Ty jag skall säga er, mina barn, att apelsinskal med vax har på min konstitution der egendomliga verkan...? ?Att hjelpa er och plåga andra. Hvad har händt? afbröt Daniel otåligt. ?Det är just dit jag vill komma.? ?Men så gör det då en gång för alla helgons skull!? ?Jag kommer dit, du brushufvud, jag kommer just nu dit. 18 spatserade i förstugan, som jag sade, då någon klappade på porten. Jag närmade mig, tvekande, obestämd, full af tvifvel och oro. Jag frågade hvem det v:r. Sedan jag öfvertygat mig att den person som svarade var den han utgaf sig för, öppnade jag porten, och kan du gissa hvem det var, Daniel? ?Nej, men jag skulle vara nöjd om det vore djefvuler sielf?, svarade Daniel med möda betvingande sin otålighet ?Nej, nej, det var icke djefvulen, ty han