Aftonbladet – 27 juni 1865, sida 3

UTRIHES FRANKRIKE. Det förut omtalade förslaget till en senatuskonsult rörande Algerien har nu verkliven blitvit irlemnadt till senaten. Lagssittande kåren har vunnit en liten seger, hvaröfver den tyckes vara mycket belåten. Den för två är edan beslutna skatten å vagnar, hvilken isynnerhet i deartementerna var betungande, upphäfdes den 22 dennes på budgetutskottets tillstyrkan, ouaktadt statsrådet var al motsatt åsigt. I anledning af en petition har Thayer i senaten begärt, att en större stränghet skulle utvecklas mot den omoraliskhet, som yppar sig i böcker och gravyrer äfvensom på teatern och schweizerikonserterna. Regervings kommissarien Genteur svarade, att myndigheterna öfvervakade, att lagen noga efterlefdes och icke kunde göra mera. ENGLAND. Tiliståndet i Lanca hire har nu småningom så förbättrats att centralunderstödskomiten i Manchester den 19 Juni prorogerade sig för obestämd tid och att hr Farval, som var specialkommissarie för attigvärds ärendevas öfverstyrelse, blifvit äterkallad. Innan bomnllsbristen började voro de fattigas anial 40 000 och ökades gradvis ända till nära 500.000 personer, men bar pu äter nedgåt till 70 C00 och betinner sig i jemnt aftagande. Deras försörjande anses med trygghet kunna ölverlåtas ät de lokala myn digheterna. Til de tattigas underhåll hade Asien bidragit med 132625 , Norra och Södra Amerika med 75 456 t, Australien med icke mindre än 64,740 och Afrika med öfver 10.000 . För att göra sig begrepp om de behof som måste fyllas, bör man erinra sig att de förlorade arbetslönernas belopp uppgick till 170 000 i veckan. Eget nog var helsotillständet bättre under denna tid än förut. För att skaffa sysselsättning och arbetsförtjenst hafva flera högst behör liga allmänua arbeten blifvit utiörda. Sålunda hafva 220 miles gator blifvit sensatta och försedda med afloppskanaler och trotto rer. Hvad som befarades blilva den förfärligaste nationalolycka, hur på det hela taget endast haft goda verkningar, tack vare arbetarnes viliighet att med tålamod tördraga de största försakelser, de ölr ga klasseruas rika bidrag veh iörvaliningens klukhet. ÖSTERRIKE. Börsenhalles vienerkorrespondent berät. tar att den sista Österrikiska svarsnoten till hberlinerkabiuettet i alla afseenden röja Österrikes fasta beslut att icke gifva e ter lö! Pretssens fordringar. Österrike, heter det skall och måste fordra att hertigdömena för blifva odelade och komma att bilda en för bundsstat, som i afseende ä sjelfstä:dighe och nafhängighet s jemnbredd med öfrigt tyska försundsländer; Österrike vill att su veräniteten i den nya förbundsstaten öfver lemnas ät arfprinsen af Augustenburg, eme dau han i sin person förenar de flesta rätts anspråken, och emedan betolkningen i her uigdömena ätven är af samma äsigt. Hva ständernas inkallande angår, så vidhälle Österrike, att befolkningens önskningar vis serligen icke knonaa vara ensamt afgörande men dock mäste lägga en betydelsefull tynge i vågskalen?. Korresp. påstär vidare avt kej sar Frans Joset alldeles icke lägger den vig på en allians med Preussen, som man van ligen antazer, och att åtskilliga omständig heter tyckas antyda att man är på väg a