Aftonbladet – 27 juni 1865, sida 2

Article Image
— Prestmötet i Kalmar. Härom skrifves tidning n Kalmar den 21 Juni: Mötet började i går sina förhandlingar. Kl. 8 . m. samlades mötets medlemmar i elementarroverkets stora sal och algingo unter samimanringning till domkyrkan. Sedan hödtidlig altartjenst derstädes torrättars. predikad kontrakt prosten Löfgren från Högsby. en a veteranerna land stiftets prestmän och känd såsen tförtattare at Kalmarortens historia. med värma och hän-: förelse öfver det sublima ämnet: Så älskade Gud verlden. att han utgaf sin enda son etc. Kiter gudstjenstens slut öppnades mötet pål len at biskop Genberg. som med nägra hj liga och snillrika ord helsade deltagarne vilkomna. Dereiter började diskussinen om del af preses theol. doktor P. Sjöbing utgifna l Apologetiska Aforismer. I diskussbnen deltogoli theol. doktorerna Sandberg och klström. pro-l( 1 starne Löfgren och Carlstedt. kyrloherden Ry den. fångpredikanten Tode samt lestorerna Borelius och Tornebladh. Kl. 5 e m hölllektorn i historien A. Sjöstrand ett åminnrelsetal ötvert. sedan sista prestmötet aflidna embetsbröder. hvarefter den på förmiddagen började diskussionen om atorismerna fortsattes. I dag har prosten mag. C. Lindbom Öland predikat. KL 10 höll lektorn i grekiska språket N. P. Ljunggren föredrag oliver Johannis Evangelium. KL. 51 e. m. sammanträder stiltets bibelsällskap. hvarvid tal hålles af prosten P. Amnell trän Öland. I morgon predikar komministern i Alem J. H. Lagström. Etter gudstjenstens slut föredrager biskopen de ärenden. hvilka blifvit för mötet beredda, hvarefter detsamma afslutas. iskopen har med sin vanliga frikostighet inbjudit mötets deltagare alla tre dagarne till middag ä hr Witts hotell Bland främlingar. som hedra mötet med sin närvaro, märkes kyrkoherden Schönbeck från Skåne, en af våra liberala riksdagsprester och nitiska befordrare af tolkskolebildningen. Den 23 Juni skrifves i samma tidning: På prestmötet förekommo i går flera saker al intresse. Sedan biskopen komplimenterat preses doktor Sjöbring för de utgitna atorismerna och försvaret al desamma samt mötets predikanter och talare. antydde han i korthet de stora för ändringar som försiggått inom kyrkolagstiftningen sedan sista prestmötet. Ordets frihet. sakramentets frihet hade blifvit proklamerad. Och det utan våda. ehuru de betänksamme uppgilvit nödrop mot att öppna kyrkans stängda dörr. men kristendomens tempeldöme reser sig dock allt högre mot skyarne. Den medgitna friheten har medfört stor välsigneise för landet. Derefter redogjorde biskopen för de inkomna embetsberättelserna för tiden 1858—1865. hvilka utvisade att det religiösa och sedliga lifvet inom stiftet är godt. Husförhören bivistades i allmänhet talrikt. Bibelförklaringarne ha inom 23 tförsamlirgar hållits med framgång. Sean presterskapet tagit de religiösa sammankomsterna om hand. hade lekmännens verksamhet betydligt aftagit och, der sådana uppträdt, har det skett med god ordning. Baptister och andra sekter ha inom Kalmar stift icke vunnit någon i d utbredning för sina läror. Genom enskild vörenhet ha flera barnhem kommit till stånd. En handlande i Påskallavik har gjort en donation till en kyrka, som nu är uppbyggd. I Söderåkra och Vissefjerda hade donationer gjorts till de fattiga. Hvad tolksko an beträflar. hade småbarnsskolan icke förverkligat alla förhoppningar. på så sätt att den icke mrättats i alla församlingar. 15 nya skolhus hade blifvit uppförda. Gynmastik och exercis hade icke vunnit vidsträcktare tillämpning vid folkskolorna. De examinerade skoullärarnes antal har ökats med 8. At planteteringsland finnas blott 5 å 6. Biskopen uppmanade presterskapet att mtälska för dylikas utverkande af församlingarne. Domkapitlet komme med allvar och kraft att yrka på att sådana kola finnas. Sockenbibliotek äro inrättade i 30 församlingar och flera sådana bibliotek hålla på att bildas. De innehålla religiösa, historiska och statistiska skrifter, inalles 4,5(00 band. Böckerna läsas flitigt af allmogen. Derefter börjades diskussionen öjfver de af berednivgsutskottet lörberedda ärendlen, hvilka utgjorde 17 irågor. Vi kunna icke i dag redogöra 10r densamma. Så mycket torde vi dock böra nämna, att biskopen som ordförande ledde törhandlingarne icke allenast ntmärkt, utan äfven 1å ett för upplysningens och tramåtskridandets vänner särdeles angenämt sätt, samt att opinionsyttringarne och besluten på mötet i flera vigtiga irågor i allmänhet ledde till ett got och frisinnadt resultat sedan de olika meningarne tått bryta lans med hvarandra. Ett nästan komiskt och uttänjdt imtermezzo företedde sig emellertid, då man diskuterade trågan om Lehofligheten af algångsbetyg Iirån folkskolan tf r barn. som af presterskapet skola emottagas till nattvardsberedelse?, Beredningsutskottet hade nemhgen begått den blunder att uppetälla dlen irbgan till

27 juni 1865, sida 2

Thumbnail