Aftonbladet – 26 juni 1865, sida 3

j net kad ss. lerskål, innan man fär sigte på ?en sämre klädd kring kl. 8 e. m. Det i läger-ordern utstakade program utfördes punktligt på midsommardsgen, un der hvilken rådde den vackrasie väderlek, endast att hettan var på den öppna slätten nägot besvärande vid utförandet af mer ansträngande rörelser. Frampå förmiddagen hade till gärdet utströmmat en ofanthg menniskomassa, som i vagn, till häst och till fots följde rörelserna och slutligen sammanströmmade på ett ställe då kären på bestämd tid uppställdes till kyrkparad iör utförande på ötligt sätt af en enkel fältgudstjenst. På aftonen då dansen började ungefär samtidigt vid skarpskyttornes majstång och vin beväringarnes på andra sidan af slätten uppresta, erbjöd fältet den vackraste och glaoaste tafla man kan tänka sig. Särdeles vacker ver anblicken från platsen framför högqvarteret. Närmast nvedonför sig hade man det vidsträckta, vackra lägret, och der framför den af minst tio tusen menniskor hvimlande slätten, å hvilken de bäda majstängerna utgjorde medelpunkterna för kompakta mässor, i hvilka märktes ett oupphörligt lif och ständig Törelse. De löfklädda Djurgårdsbergen och, längst i fjerran, en frainskymtande cel af Södermalms amfiteater, krönt af den herrliga Katharina-dömen, bildade bakgrunden. Då mot aftonen fönstren i de öfver hvarandra sig uppresande husmas-orna i Södra bergen törgylldes af den nedgående solens sistal. stralar, var denna tafla i sin helhet bänförande. Å Nedsteg man på slätten och blandade sig: i hvimlet, fick man skåda ett rörligt lif och ; en frisk glädje, som gaf det hela karakte; ren af en verklig folktest. Liksom himlen denna dag icke skymdes af något moln, stördes icke heller glädjen under dessa åt nöjet egnade timmar af något som helst upptiäde eller obehag. ; Den följande natten blef det, i olikhetli med den första, mycket hestigt tyst ilägret.: Tröttheten tog nu ut sin rätt och enhvar: gick till hvila hos sig så enart dansen slu-l: tat och man hunnit intaga sin aftonmåltid. För öfriet bidrog icke litet till bibehållande l! af skick och ordning den fastställa och i strängt efterletda föreskriften om marketen-! teriernas stängande klockan 11 på aftonen! och manskepets skyldighet att då ej lemna ! lägret. Går agens morgon visade en mulen upp: i syn och det dröjde heller icke länge innan ett formligt störtregn började falla. Extraorder ankommo derföre från högqvarteret, som anbefallde den bestämda mor. onexerci-ens inställande. Fram emot middagen lättade det något, och, fastän det fortfor att duggregna, utryckte kären på ett par timmar till bataljonsötning, hvaremot det vid öfningens slut ånvo mera stridt fallande regnet föranledde kyrkparadens inställande. Äfven eftermiddagsexercisen måste afsamma anledning inställas. Man må dock icke föreställa sig att desea för öfningarne cgynnsamma omständigheter utöfvade något menligt inflytande på den glada sinnesstämningen inom lägret. Tvärtom fick man nu tid att gifva munterheten riktigt luft. Vi skulle kunna fylla hela spalter med beskrifningen på de tusende upptåg, det ena befängdere än det andra, som i hast improviserades. Här sjöng man, här etablerade man en polichinell teater (med lefvande dockor); här höllos komiska föredrag och parodierande deklamationer; här började fantastiskt utstyrda figurer visa sig i tältgatorna och styra kosan nedåt lägrets front, följda af en allijsmt växande öskådaremassa, som tillströmmaae från de tältgator som passerades. Dessa maskeraduppträden aibrötospå f. m., då det: slogs ställning till exercis, med man hade nu en gång fått sådan smak på dem, så -att då på e. m. det blifvit afgjordt att nägon-exercis ej vidare komme att ega rum och manskapet permittersdes att muntra sig vid majstången, man der fick bevittna en oändlighet af karnavalsupptäg, det ena lustigare och mera muntrande än det andra. Detär rent af en gåta huru man kunde på några få minuter, med de få resurser som stodo till buds — och bland hvilka halm, granris, filtar, utoch invända nattrockar samt sotkol spelade hufvudrollerna — åstadkomma så mänga verkligen karakteristiska masker, som man här fick skåda. Kuvappast hade man hunvit hemta sig från en skrattparoxysm, framkallad af en procession, i spetsen för hvilken en japanes framskrider med gravitetiska steg. bärande såsom hufvudbonad en omvänd! qvinspetsont så illusoriskt lik sina förebiler från stadens gränder och malmarnes kyffen, att man verkligen tvekar om det är en mask man har framför sig. Hennes mindre inbjudande yttre hindrar henne likväl icke att finna en kavaljer, som blir bennes I moiti i en francais, som, dansad af detta par, blir en den vildaste, mest genuint franIsvska cancan man någonsin kan tänka sig. Man får likväl icke längre i ro skåda dessa befängda battemanger, dessa dräpliga gester -loch detta -arakteristiska ögonspel. Ett brus af hurrarop höres bortåt slätten, och från lägrets ena flygel närmar sig en väldig procession, i hvilken hutvudfiguren utgöres af en tatarhölding till häst, det vill här säga ridande på en figur, bildad af renshudar, uppburna af under dem dolda kamrater. Hans hällning och hans gester, då han tyglar denna sin Rosinante och då hon emellanåt börjar gupps med honom och visa .Janlag för att slå bakut, måste man ha sett för att göra sig en föreställning om de generalsalvor af skratt, som utbröto hvarhelst detta ytterligt burleska tåg gick fram. Sålunda aflöste den ena processionen den andra ända till dess något efter kl. 6 det slogs ställning vid högqvarteret, då i en handvändning både masker och åskådare förevunno i tältgatorna och man började ordna sina packningar och göra sig klar till uppbrott. Kl. 14 8 stodo samtliga kompanier färdiga till utryckning. En fjerdedels timma sednare voro bataljonerna formerade och strax derpå anträddes hemmarschen, En hvarlemnade lägret denna gång, likasom vid Sannahed, med det intrycket, att tiden der förflutit alltför hastigt och att man gerna skulle ha velat stanna ännu åtskilliga dagar. Just