Aftonbladet – 26 juni 1865, sida 2

— Bernhard Elis Malmström. I UpsalaPosten läses: Professor Malmström hade vis serligen under de senaste åtta dugarue kän! sig illamående och från och med måndugen cke lemnat sina rum samt på förmiddagen samma dag han dog låtit öppna ådern; men ngen förestäldde sig, att hans opasslighev unde innebära fara tör huns lif och etc åderlätningen kände han sig sirdeles väl och var vid glad sinnesstämning ullt till det: ögonblick blodstörtningen kom och genast. på on å två minuier, ändade hans dugar. Omnämnde plötsliga blodstörtning hade uppkommit genom bristning inåt lumgen af er pulsädersvulst. Den elegiska stämningen i huns väsende var den, som under han sist: dagar var rådande. Eu uuryck bärat äro föl jande rader al hans hand, hvilka funnos uedskrifoa på en papperslapp, som låg ö verst bland papperen i portföljen å han: skrifbord: Ack! bur lifvet är kort: jag tyckte i går jag var yngling Länge jag drömde i natt; g bbe jag re i dag.