Aftonbladet – 23 juni 1865, sida 3

Från Europa?? Ja; jag talar icke grekiska ! Jag tror att den orientaliska frågan mer och mer invecklats; jag tror också att min regerings upprepade töreställningar snart skola göra slut på det obehagliga förhållande, som uppstått mellan fransmännerm och ers excellens. Detsamma har ni sagt mig nu i ett helt år. Men nu har jag bestämda underrättelser. Orientaliska frågan...? Tala ej derom, seäor Mandeville. Jag önskar att djefvulen ville taga både dem och allsammans för öfrigt. Som ers excellens befaller. Men underhandlingarne äro mycket kinkiga.? Det är bra: något mera pytt?? Icke för ögonblicket; men jeg väntar paketbåten med det första. Då ursäktar ni att jag återvänder till mina göromål4, sade Rosas och steg upp. Jag ber ati ers excellens icke förspiller en enda minut af sin dyrbara tid! Ja, seior Mandeville, jag har mycket att göra, ty mina vänner akta sig väl för att hjelpa mig med något. Rosas lemnade rummet, åtföljd af Mandeville, som nu var kufvad och förödmju kad, som om han varit federationens lägrsta tjenare, Mera af tankspriddhet än af artighet, följde Rosas ministern till yttre dörren at sitt arbetsrum. I korridoren träffade de Manuela, som gaf några befallningar åt mulattsken, hvilken stod och stötte mais. Sir Mandeville uttömde sig i artigheter och komplimenter, hvarmed han alltid öfverhöljde diktatorns dotter, då Rosas, som hastigt fått ett af dessa infall, hvilka tillhörde hans karakter, till hälften tiger till hälften räf, halft tragisk, halft komisk, började med händer och ögon göra häftiga tecken åt sin dotter, hvilka hon ej utan möda förstod,