Aftonbladet – 22 juni 1865, sida 4

hållas i fängelse, hvarjemte honom älades att gremensamt med aflidne Holleri2 rätts innebatvare och der tillgång bäst förefunnes, till tullverket ersätta hela den summa, hvilken blifvit förskingrad, eller 17.895 rdr. Justitierädet Rabe åter förklarade, under åberopande af 1 kap. 12 rättegångsbalken, Stridbeck hafva gjort sig förlustig endast af det honom meddelade förordvande att utöfva kammarförvandtstjensten i generaltullstyrelsens kammarkoutor, och älade honom godtgöra kronan för hvad a den förskingrade summan, 17.893 rdr, ej kunde at Hollertz rättsinnehafvare uttös eller af bans efterlemnade tillgängar utgå. (Dp. A.) — En ung arbetskarl ifrån Jemtland, vid namn Gustat Jonsson, nyhgen hitkommen endast på resa genom hufvudstaden, hade i går middag blitvit af en qvinsperson, boende vid Svenska Prestgatan, bestu!en på närmare 30 rdr, dem han haft förvarade uti en skinnpung i ena byxfickan. Han anmälde genast tillgreppet, och några konsaplar, hörande till detektiva polisen, skickades med Jonsson för att efterspana tjufven, som ock anträftades uti huset n:r 7 vid nämnda gata och befanns vara der boende, för första resan stöld straflade Augusta Wilhelmina Norgren. Tagen i förhör, nekade hon för angitvelsen, viljande icke ens igenkänna karlen, samt påstod sig den dagen ej hatt mera penningar än 1 rdr 25 öre, hvilket påstående hon vidhöll, oaktadt eu par personer intygade att hon på en krog bjudit på vin och å en annan låtit köpa punsch, dervid vexlats en specieriksdaler eller just sådant mynt som Jonsson bland annat förlorat. Strax vid törhörets början inkom ett stadsbud och anmälde att nyss förut en penningpung blitvit utkastat genom ett öppet fönster till Norgiens bostad, och vid efterseende hittades också en sådan på taket till ett å gården varande minrdre uthus. Pungen, som var den från arbetskarlen Jonsson stulna, innehöll ännu några specier. Norgren, hvilken forttor att neka, häktades och var i dag inställd i poliskammaren, hvarest hon ej heller kunde förmå sig att bekänna. Målet remitterades till rådhusrätten for vidare behandling. — Vi omnämnde för ett par dagar sedan, att egaren till : uset n:r 11 vid Götgatan af rådhusrätten fälldes att utgifva skadcersättning till en sin hyresgästs dotter, hvilken, då hon på gatan passerade förbi huset, träffades af ett verifrån nedfallande fönster och skadades. På begäran få vi höri göra den rättelse, att ifrågavarande persoti ej Hr hyrespäst i nämnde hus, utan bor a antiat ställe. j — Göteborg den 21 Juni. Vid gårdagens ses I sion i poliskammaren töretogs.till hehandling ett mål, som torde komma att ådraga sig ej ringa uppmärksamhet. såväl tör det upprörande isjekva det brott hvilket det rörer, som de ännu outredda motiver, hvilka föranledt detta brow. Det hölis nemligen undersökniag rörande ett mordförsök. som den 17 dennes mellan kl..3 och 4 på eftermiddagen föröfvats mot slagtaren P; Bryngelsson i dennes bostad n:r 48 vid Kronhusgatan. och för hvilket mordförsök arbetskarsen Emanuel Jansson blivit häktad, såsom skäligen misstänkt att ha begått detsamma. For att höras i detta mål voro, förutom häk tade Emanuel Jansson, till poliskam maren upp kallade slagtaren P. Bryngelson och hans hustru Charlotta Bryngelson, slagtaren A. Börjesson. drängen Herman Svensson, trettonårige gossen Joh. Edv. Andersson samt skomakaren Larsson. Slagtaren Bryngelson berättade att han, sedan han ungefär kl. 1 ätit middag, lagt sig att sotva i ett inre rum af den lägenhet han bebor i nämnda hus. I samma rum der B. låg fanns då ingen annan inne. I rummet utanför biukade Eman. Jansson ligga. Bryngelson vaknade ej förrän meilan kl, 3 och 4, som han trodde, då ett skott aflossades i rummet. Han kände just ej nagon smärta, men som det blödde starkt från hans an sigte och bröst insåg han att han sjelf måtte ha bLiutvit träffad al skottet. Förtärad rusade han upp och ut i det yttre rummet, der han i dörren fann Emanuel Jansson. Bryngelson skyndade derefter till Allm. och Sahlgrenska sjukhuset, der hans sår blefvo undersökta. Skottet hade gått in i venstra kinden och ut under hakan samt åter trängt in i bröstet. Bryngelson hade legat på högra sidan, med ansigtet vändt ut ät golfvet. På ett bord som stod vid fönstret i rummet fann man genast elter händelsen en laddad pistol ligga. Det vapen som afskjutits mot B.yngelson återtann man deremot ej förrän en stund der efter, da B. återkommit från sjukhuset, ehuru rummet noga genomletats. Aut man då fann det samma berodde på en tillfälhghet. Drängen Herman Svensson, 1 tjenst hos Bryngelson, före. og sig nemligen att kratsa ur skovet i den laddade pistolen. Då hän tagit ur första förladdningen. föll kulan på golfvet och under soffan. Då man skulle taga reda på densamma, fann man mellan softan och väggen den afskjutna pistolen. Båda pistolerna, likasom kulan hvarmed den ena betunnits laddad, förevisades vid ransakningen. De äro al det simplaste slaget, ungefär halftannat qvarter långa. Kulan var något större än ett vanligt varghagel. Bryngelson förklarade att han ej törr sett pistolerna, och att det i hans hus ej tunnits skjutvapen på två är. Denna förklaring försäkrade ätven hans huswn vara riktig. Ejheller hade något af de öfriga vittnena sett pisto lerna förrän efter händelsen. Bryngelson, son: synes märkvärdigt rask för att ha blifvit så illa skjuten, förklarade att han ej kände någon sär deles smärta af såren i ansigtet, men att såret i bröstet förorsakade honom mera lidande. Någon rula hade ännu ej ur detsamma blitvit uttagen. På fråga om hurudant hans förhållande till Ema nuel Jansson varit, svarade Bryngelson att han ldrig legat i delo med honom. utan hade B tvärtom gjort honom godt eiter sin förmåga. Sa hade B. endast al ren välvilja och emedan han tyckt. det vara synd om J.. hvilken han, förr hatt i sitt arbete, lätit honom bo och äta hos sig sedan han kommit ut från baracken. Bryngelson förklarade sig lika litet sta i något ovänhgt förhållande till någon annan person! Emannei Jansson, derefter tilltrågad om han kunde förklara hvem som aflossat skottet mot Bryngelson, svaräde att han ej kände till det: han bade varit ensam i rummet, genom hvilket han ej sett någon passera. J. sade sig sjelf hafva sofvit och först vaknat då skottet smällde. Bryngelson kom ögönblickligen derefter ut, ropande: de sköto mig. tag reda på hvem det var. Bryn gelson och Jansson gingo derefter ut tugan. der nägra personer stodo; men om någon at dem varit inne, förklarade sig J. j känna tilll För öfrigt påstod han att B. skulle ha tällt några utlåtanden om att. taga lifvet af sig och en till. samt att det skulle varit något groll mellan B. och hans hustru. Hustru Charlotta Bryngelson hade varit på tor get då händelsen timade och kunde sålunda ingenting veta derom. Hon underrättades om tilldragelsen af en gosse och skyndade då nem. För öfrigt in ygade hon, såsom redan är nämidt, att några pistoler ej funnits i deras hus, och att hon ej förr sett de itrågavarande. Slagtaren Börjesson, boende på samma ställe som B., var likaledes på torget vid tillfället och fick der underrättelse om tilldragelsen, hvarefter han skyndade hem. Då han kommit hem var Jansson med flera andra personer inne i rummet. Den laddade pistolen såg han då. Börjesso.. hade aldrig hört Bryngelson fälla några sådana yttranden, som kunde antyda att han hade för atsigt att taga lifvet af sig. Nagra vidare upp: lysningar hade han ej att meddela. Drängen Herman Svensson var i köket då skottet smällde. Dörren mellan köket och svalen stod öppen Svensson var inbegripen i samspråk med Bye läng